Första coronafallet: ”Det jag kände då kan man inte trycka i tidningen”

Smittskyddsläkaren Anna Skogstams telefon ringde.

Det hon inte visste då var att det skulle bli ett samtal som förändrade allt.

Hon svarade:

– Vi har fått vårt första coronafall, hördes på andra sidan linan.

Den 4 mars 2020 såg ut som en vanlig veckodag, men var egentligen något helt annat.

På den kyliga onsdagen blev aldrig graderna ute fler än tre och journalisterna rusade från höger till vänster i såväl Värmland som övriga Sverige.

Det gick snabbt.

Nyhetsflasharna duggade tätt och berättade om coronavirusets spridning. Känslan av panik spred sig.

Och nu var det Värmlands tur: Regionen kommunicerade om två fall i ett pressmeddelande vid lunchtid.

Klockan 14 kallade man till en presskonferens.

Där satt Ingemar Hallén, Region Värmlands smittskyddsläkare, som senare kom att bli kanske länets kändaste person.

Bredvid honom stod en halvdrucken Lokaflaska. Framför sig hade han en NWT-mikrofon.

I den vidareutvecklade han den stora nyheten som slog ner som en bomb ett par timmar tidigare: ”De har varit på en skidresa med buss till norra Italien under sportlovet och kom hem i lördags.”

Och bakom kulisserna av pressuppbådet pågick ett gigantiskt smittspårningsarbete på regionen.

Ett arbete som Anna Skogstam höll i. Som kom att bli riktigt, riktigt långdraget.

– På måndagen fick vi reda på att det var några som kommit från Alperna, några hade symtom och hade hört av sig hit, säger hon och nickar mot Infektionskliniken.

Hon står nu 100 meter framför entrén denna soliga dag som utspelar sig nästan ett och ett halvt år sedan Ingemar Hallén satt där han satt.

Men Anna Skogstam minns ändå nästan varenda detalj.

Klockan halv 11 satt hon i ett möte och diskuterade skyddsutrustning. Mitt i allt ringde hennes mobiltelefon.

På andra sidan linan var det överläkaren som hade infektionsbakjour. Anna var tvungen att ta samtalet:

– Överläkaren sa till mig vi har fått våra första fall och det är från bussen.

– Det jag kände då kan man inte trycka i tidningen.

Det var nu arbetet sattes i gång.

– Alla i bussen var tillsagda att stanna hemma i karantän innan provsvar. När vi fick se att det var 50 personer på den här bussen insåg vi att vi behövde ringa upp allihop.

– Det kunde vi inte klara av.

Anna Skogstam kallade paniksnabbt därför in extra personal. Fem sjuksköterskor från avdelningen som vanligtvis spårar könssjukdomen klamydia fick så snabbt som möjligt infinna sig i Smittskydd Värmlands lokaler.

– Redan innan lunch var alla nere hos oss.

På andra sidan huset skickades nu ut en inbjudan till presskonferensen. Uppdraget för de som skulle hålla i den var att försöka samla det lilla man visste för att kunna informera medborgarna.

Men Anna Skogstams team på nio personer jobbade vidare så svetten rann.

De hade nu ett viktigt uppdrag: hindra coronasmittan att sprida sig från bussens resenärer ut i det värmländska samhället.

– Vi hade listor på vilka som var med i bussen. Vi satte oss och ringde upp, säger Anna Skogstam.

Telefonsamtal efter telefonsamtal.

Alla resenärer, samt deras närkontakter och i vissa fall ett steg till, fick utstå en intensiv intervju.

– Vi frågade hur de mådde, om de hade symtom, vilka familjemedlemmar de hade som inte varit med på bussen. Och om de hade varit ute och träffat någon annan.

På andra sidan Karlstad hade också kommunen senare en presskonferens, det meddelades att det fanns anhöriga till personal och skolelever som var misstänkt smittade.

”Vi hör att det finns mycket oro just nu och ett viktigt mål för oss att att nu åstadkomma en så trygg miljö som möjligt”, sa skoldirektören Maria Kjällström då.

Alla ville ha svar och vände sig till de på Smittskydd Värmland.

Själva hade de få svar.

På regionens presskonferens bara ett stenkast från Anna Skogstams team som ringde resenär efter resenär fortsatte Ingemar Hallén att svara på frågor och informera om läget.

”Visst är det så att det kan komma nya fall”, sa han.

Och så blev det:

Men det fanns inga misstankar om att smittan spreds i Värmland just då, betonade Ingemar Hallén.

Och det var Anna Skogstam och hennes teams primära uppdrag att förhindra. Men det var inget som kom gratis.

Ingen lämnade tidigare än elva på kvällarna i över en vecka i sträck.

– Det var väldigt tufft faktiskt. Vi hade ett otroligt tryck.

Och det fick resultat. Anna Skogstam berättar att analyser visar att just virustypen från bussresenärerna inte uppkommit någon annanstans.

Men det var för sent:

– Smittan kom från andra håll.

Och den 18 mars kom första fallen med en oklar smittväg. Plötsligt befarades samhällsspridning.

Resten är, som man säger, historia.

I dag är det den 7 augusti 2021 och totalt har över 20 000 fall hittats och över 200 har dött. Och än är pandemin inte över, men nu är 134 324 personer i Värmland färdigvaccinerade.