Sverige har, så här långt, landat två guld i Tokyo. Förutom en herrans massa fysiska träningstimmar ligger det otaliga mentala förberedelser bakom prestationerna.
För NWT berättar en av männen bakom just den mentala biten hur arbetet ser ut.
– Vi tittar ofta på nyckelbeteenden, vilka nycklar som finns för att prestera bra på mästerskap, säger Henrik Gustafsson, professor och SOK:s prestationspsykologiska rådgivare.
Sedan 2010 har Henrik Gustafsson, professor i idrottspsykologi vid Karlstads universitet, funnits med som prestationspsykologisk rådgivare till Sveriges Olympiska kommitté.
– Jag har delat min tid mellan forskning och undervisning i Karlstad och jobbet på SOK, berättar han för NWT.
– Jag har försökt styra min forskning mot det jag gör med prestationspsykologin. Vi har jobbat med tillämpning av KBT-baserade metoder för idrottare. Den sista delen har det varit en del mindfulness och acceptansbaserad forskning mot idrott. Jag försöker kombinera forskning, utbildning och tillämpning.
Individanpassar träningen
Till Japan skickade SOK 137 aktiva, alla med drömmen om ett OS-guld. Vägen dit, chanserna och förväntningarna ser däremot helt olika ut – något som avspeglar sig i sättet Henrik hjälper atleterna på.
– Det är väldigt specifikt från fall till fall, vi jobbar väldigt mycket med att skräddarsy upplägg utifrån individer. Det kan egentligen vara allt ifrån att jobba med kommunikation mellan tränare och aktiv, men ofta nu när gäller ett mästerskap handlar det mer om att hantera nervositet, fokusera på rätt saker och att göra det enkelt – alltså det man tänkt sig. Vi tittar ofta på nyckelbeteenden, vilka nycklar som finns för att prestera bra på mästerskap.
Hur mycket har anpassningen med att göra vilka förväntningar som finns på atleten?
– Att hantera ett favoritskap är en utmaning, det kan vara lättare att komma som ”dark horse”. Å andra sidan, att vara debutant på ett mästerskap: det här den stora dagen, ett OS är i många fall det största man kan uppleva. Det är mycket mer individspecifikt, men visst är det en utmaning att hantera favoritskap.
Hur gör man det?
– Generellt sett handlar det om att sätta sig i de situationerna på träning. I gymnastik talar man om dressed rehersal, alltså att man tränar i den tävlingsdräkten man har med samma upplägg som man har på tävling. Jag är en stor vän av att våga tävla som en uppladdning och förberedelse för ett OS, säger han och fortsätter:
– Vi letar efter vad det är som gör just idrottaren lite anspänd och försöker söka upp det. Alltså att man skapar träningssituationer som påminner om match eller tävling. För något är det att träna med en konkurrent, eller att köra tävlingslikt. I något fall kan det vara andra situationer som tar fram en liknande nervositet, det kan till exempel vara media. Då kan vi träna på det.
Som ett exempel på just det Henrik pratar om: att träna med största konkurrenten. Guld- och silvermedaljörerna i diskuss, Daniel Ståhl och Simon Pettersson, tränar tillsammans.
– Finns det i träningsgruppen är det en jättefördel. Har du en kollega som är absolut bäst i världen så vet du vart gränsen för världsklass ligger. Det är inte ovanligt att vi ser en att idrottare drar nytta av att se hur träningskompisen eller lagkamraten som är världsklass ligger. Man vet att man har si och så många centimeter eller sekunder kvar.
Det kan du göra själv
– Generellt sett behöver man förstå att nervositet är kroppens sätt att förbereda sig på något som är viktigt. Det är därför man blir nervös – och det är inte farligt. Ofta hittar vi på massa saker för att slippa det där jobbiga; att möta en viss person, göra en specifik övning eller vad det nu är. Att lära sig förstå att nervositeten är kroppens sätt att förbereda sig, att hitta situationer där man vågar vara lite skraj och göra det som är rätt och viktigt – alltså att lära sig hantera de starka känslor som kommer. Gör man det blir man mer tålig att hantera det. Som förälder eller tränare gäller det att normalisera nervositeten och för idrottaren att göra rätt saker. Gör man det kommer man nå prestationer över tid.