Att ha sex är ingen mänsklig rättighet

Debatt
PUBLICERAD:
I det Sverige vi bor i så leder bara fem av hundra anmälda våldtäkter leder till fällande dom, skriver Karl Ståhlberg.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
I dag verkar det i Sverige vara en mänsklig rättighet att ha tillgång till någon annans kropp så länge som denne inte kan, med fysiska bevis, bevisa motsatsen, skriver Karl Ståhlberg.

Denna höst har varit fylld med politisk debatt om vad som ska göras mot mäns våld mot kvinnor. När sedermera en ett åtgärdspaket lades fram av en samlad politikerkår så fick vi en politisk kris lagom till midsommar och debatten huruvida detta paket var tillräckligt eller ej tog av. Men våldet går vidare och jag vill be dig att redan nu fundera på hur du vill att vårt samhälle ska se ut i dag, i morgon och efter nästa val.

I det Sverige vi bor i har var fjärde kvinna någon gång blivit utsatt för mansvåld. I det Sverige vi bor i så leder bara fem av hundra anmälda våldtäkter leder till fällande dom. Fundera på hur du vill att samhället ska förändras för att detta inte ska kunna fortsätta.

Om vi nu bortser från att rättsväsendet i många fall inte tror på brottsoffrens historia, utan vi föreställer oss en perfekt värld där brottsoffret blir trott. Då säger Brottsförebyggande rådet, Brå, att många anmälningar om våldtäkt ändå inte går att utreda. De säger att de allra flesta anmälningar inte kommer att kunna leda till fällande dom oavsett hur bra polis och åklagare arbetar. Brå säger att det kan bero på osäkerhet om kraven för brott är uppfyllda, att det finns tvivel om händelsen ägt rum, eller formella fel i anmälningen.

Vi i Centerpartiet vill skärpa straffen för våld mot kvinnor och öka stödet för de som blir utsatta. Men det är inte tillräckligt om endast fem av hundra anmälningar leder till fällande dom. Då måste det vara något fundamentalt fel på vår lagstiftning, eller mer troligt att kravbilden på bevisningen som offret begärs lägga fram är alldeles för hög.

I ett klipp där en ung tjej talar ut på Instagram, med nästan en miljon visningar senaste veckan, kan man konstatera att år 2021 är året då en tonåring som anmäler en svensk rappare för gruppvåldtäkt får sitt åtal nedlagt innan det ens nått fram till domstol, trots att erkännande om att händelsen ägt rum finns och att videobevis finns.

Samtidigt är året 2021 också det år som en dömd våldtäktsman får resning i Högsta domstolen för att han påstår sig lida av sexsomnia, trots att han inte var diagnostiserad med sjukdomen när brottet begicks. Dessa två fall visar på hur skev bevisbörda vi idag lägger på offer respektive förövare.

I dag verkar det i Sverige vara en mänsklig rättighet att ha tillgång till någon annans kropp så länge som denne inte kan, med fysiska bevis, bevisa motsatsen. Det är inget samhälle som jag känner mig trygg i. Jag kommer att kämpa för dem som vill förändra detta. Fundera på vad ni vill kämpa för när ni ska välja era folkvalda politiker i nästa val. Det är vi väljare som sitter på den verkliga makten att förändra.

Karl Ståhlberg

Centerpartiet Karlstad

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.