Så kan Värmland bli en förebild för hållbart skogsbruk

Debatt
PUBLICERAD:
Välskötta plockhuggna skogar är lättare att förena med ekoturism, rekreation och lokala miljömål kring biologisk mångfald än kalhuggna virkesåkrar, skriver Carl Schlyter.
Foto: Greenpeace
För att klara klimatkrisen måste vi sluta skövla de skogar som kan hjälpa oss att minska den globala uppvärmningen. Genom att sluta med kalhyggen och införa ett hållbart skogsbruk kan Värmlands län bli en förebild för framtidens sätt att bruka skogen, skriver Carl Schlyter.

Vi befinner oss i ett planetärt nödläge. Forskarna konstaterar att artutrotningen måste stoppas och utsläppen av växthusgaser måste minskas dramatiskt. Redan om några år kan det vara för sent för att undvika katastrofala tipping-points, där den globala uppvärmningen blir ett självspelande piano som inte går att stoppa.

Skogen spelar en avgörande roll för våra möjligheter att lyckas. Det boreala skogsbältet lagrar mer kol än jordens regnskogar tillsammans, vilket gör våra svenska skogar till en global angelägenhet. För att klara klimatomställningen måste vi lagra kol i ökad takt i skogen. Trots det har avverkningarna i Sverige har fördubblats sedan 1950-talet.

Art- och klimatkrisen innebär att det svenska skogsbruket behöver förändras i grunden. För att öka takten som skogar binder kol från atmosfären måste avverkningstakten minskas, och det vi tar ut från skogen i högre grad användas till långlivade produkter.

I sin nya skogsstrategi föreslog EU-kommissionen nyligen att kalhyggen ska undvikas, att mer kol bindas i skogen och att alla gammelskogar skyddas från skogsbruk. Något som Greenpeace och många andra miljöorganisationer har krävt i årtionden.

En Sifoundersökning som Greenpeace låtit göra visar att EU-kommissionens förslag har stöd hos det svenska folket. Drygt hälften av svenskarna (51,5 procent) anser att miljökraven vid avverkning ska skärpas. Nästan lika stor andel (46,6 procent) vill ha ett förbud mot kalhyggen. Endast en fjärdedel tycker att ett förbud mot kalhyggen är en dålig idé.

Vi föreslår därför att Värmlands län:

● Sätter upp ett mål och arbetar för att minst 30 procent av skogen ska få ett långsiktigt formellt skydd.

● Inför ett stopp för alla kalhyggen på offentligt ägd mark i Värmlands län.

● Ger råd och stöd till de skogsägare som vill ställa om till plockhyggesbruk och ställer krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandlingar av virke och andra träprodukter.

Genom att förbjuda kalhyggen och införa ett hållbart skogsbruk kan Värmlands län bli en föregångare i skogsbruket. Välskötta plockhuggna skogar är lättare att förena med ekoturism, rekreation och lokala miljömål kring biologisk mångfald än kalhuggna virkesåkrar. Dessutom minskar risken för stormskador, insektsangrepp och skogsbränder.

Med plockhyggesbruk kan skogsägare ofta få mer betalt samtidigt som totala avverkningarna kan minska, vilket innebär en vinn-vinn-lösning för ekonomi, klimat och biologisk mångfald. Priset vi får betala är att vi måste minska vår konsumtion av engångsförpackningar. Men kanske kan helgutflykten då gå till en fin skog istället för till återvinningscentralen?

Carl Schlyter

Kampanjledare på Greenpeace

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.