Gör Inlandsbanan till en asfalterad cykelväg

Debatt
PUBLICERAD:
För att slippa riva upp den relativt nya järnvägen mellan Filipstad och Persberg kan cykelbanan gå på den gamla banvallen förbi Hennickehammars herrgård till Nyhyttan, där Inlandsbanan passerade till 1964. Bilden är tagen i Nyhyttan och visar till vänster vägen på Inlandsbanans banvall mot Gammalkroppa och till höger banvallen mot Filipstad.
Foto: Anders Andersson
Därför bör järnvägen rivas upp och banvallen göras om till landets längsta asfalterade cykelbana mellan Filipstad och Mora. Järnvägen passerar storslagna naturområden och skulle sannolikt locka både turister och motionärer av alla nationaliteter, skriver Anders Andersson.

Intresset för hållbar naturturism i form av vandring, paddling och cykling ökar, enligt Naturturismföretagen, Svenska Turistföreningen och VTI – Väg och transportforskningsinstitutet, som i rapporten Cykelturism (2019) bland annat diskuterar satsningar som krävs för att cykelturismen ska utvecklas mer.

Naturturism stärker våra insikter om natur och ekologi och ger oss på köpet en ödmjukare hållning till vad olika naturvärden kan bidra med i form av såväl naturupplevelser som mer materiella saker som vindkraft, vattenkraft och skog. Naturturism kan också bli en betydande näring för många glesbygder, samtidigt som det en givande och prisvärd form av turism de flesta har råd med.

Cykling är kanske den enklaste formen av naturturism med stor tillgänglighet, där den 90 kilometer asfalterade järnvägsbanken Klarälvsbanan mellan Kroppkärr i Karlstad och Uddeholm är en av landets förnämsta cykelleder. Fördelen med att anlägga cykelbanor på gamla banvallar är att de saknar branta backar och är bilfria, samt passerar både ödemark och bebyggda trakter. Cykelturer på banvallar innebär därför ofta både natur- och kulturupplevelser.

Enligt den välmatade webbplatsen cyklabanvall.nu finns många nedlagda och upprivna järnvägar att cykla på i främst södra Sverige. Inlandsbanan mellan Filipstad och Mora borde också finnas med där. Sträckan är 170 kilometer och trafikeras av tåg några kilometer norr om Vansbro respektive söder om Mora. Resten av sträckan nedlades senast 1985.

Rälsen ligger dock kvar och runt Sågen och norr om Vansbro går det att köra dressin på totalt någon mil. Uthyraren i Vansbro berättade att en familj åkt dressin hela sträckan norr om Vansbro till Mora, men varit tvungna att själva röja spåret. Maskinell röjning tillåts inte på grund av brandrisk.

Detta är problemet för Inlandsbanans hela sträcka söder om Mora. Den växer igen och kommer snart att vara omöjlig att återfinna i naturen. Därför bör järnvägen rivas upp och banvallen göras om till landets längsta asfalterade cykelbana mellan Filipstad och Mora. Järnvägen passerar storslagna naturområden och skulle sannolikt locka både turister och motionärer av alla nationaliteter. Och kanske arrangörer av långlopp för rullskidor, inlines och cykel?

De företag som i dag hyr ut dressiner kan istället satsa mer på mat, boende och cykeluthyrning. En cykeltur i makligt tempo de tio milen mellan Filipstad och Vansbro kräver åtminstone två övernattningar.

Att återuppta tågtrafiken på Inlandsbanan kräver stora investeringar och är i dagsläget inte aktuellt. Och om det blir det är det sannolikt lättare att gör det från en cykelbana än om den grusbaserade banvallen är igenväxt med träd.

Ombyggnaden till cykelbana kan ske i etapper och finansieras av de berörda kommunerna Filipstad, Vansbro och Mora, regionerna Värmland och Dalarna, Trafikverket, samt sannolikt med sökta EU-medel.

Därmed skapas ytterligare en stor utvecklingsbar turistattraktion i Värmland och Dalarna som har stora förutsättningar för att tillgodose det ökande intresset för naturupplevelser. Det är också ett konstruktivt sätt att återvinna den förfallande banvallen och inte minst hedra de rallare som under åren 1887-1891 byggde järnvägen.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.