Regionen behöver sätta fart för att fler ska få fast läkare

Debatt
PUBLICERAD:
Alla partier i riksdagen har lovat befolkningen en fast läkare på sin vårdcentral. Med nuvarande takt kommer de inte uppnå den målsättningen, skriver Christofer Lindholm, Sofia Rydgren och Marina Tuutma.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Staten behöver också ta ett större ansvar generellt för att säkra allas rätt till en fast läkare. Alla värmlänningar ska ha rätt till en fast namngiven läkare, skriver Christofer Lindholm, Sofia Rydgren och Marina Tuutma.

Region Värmland har svårt att bemanna vårdcentralerna med specialister i allmänmedicin. Sverige uppvisar lägst personlig kontinuitet i kontakterna mellan patient och läkare i jämförelse med andra länder. Det påverkar kvaliteten i vården negativt, visar myndigheten Vårdanalys rapport ”Vården ur befolkningens perspektiv 2020”.

Trots utredningar, lagförslag och överenskommelser om omställning till nära vård går det alldeles för långsamt. Regionerna måste kraftigt öka tempot för att alla ska ges rätt till en fast läkare. Varje region måste kartlägga det egna behovet av specialister i allmänmedicin och sedan åtgärda det. Staten behöver också ta ett större ansvar generellt för att säkra allas rätt till en fast läkare. Alla värmlänningar ska ha rätt till en fast namngiven läkare.

Andelen av befolkningen som har en fast läkare sjunker. 2016 uppgav 42 procent att de hade en fast läkare, 2019 var det endast 26 procent. Bland dem med många sjukdomar saknar cirka 60 procent en fast läkare. Efter flera år av reformarbete går alltså utvecklingen bakåt. Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys finns det ”inga tecken på förbättringar”.

Riksdagen har fattat beslut om en primärvårdsreform men det är beklagligt att frågan om statligt ansvar för att få fler specialister i allmänmedicin saknades i förslaget. Detta trots att bedömningen i betänkandet ”En god och nära vård – en primärvårdsreform” var att antalet specialister i allmänmedicin måste ökas med minst 1 250 tjänster utöver dagens nivå för att möta behovet 2027 och att staten behöver ta ansvar för finansieringen. Annars händer uppenbarligen ingenting. Regionerna levererar helt enkelt inte.

Alla partier i riksdagen har lovat befolkningen en fast läkare på sin vårdcentral. Med nuvarande takt kommer de inte uppnå den målsättningen. Vi ser en tydlig risk för tomma ord som kommer att skada medborgarnas förtroende för både politiken och vården. Dagens satsningar räcker inte. Ingen region når målen.

Trots att vinsterna med fast läkare; god tillgänglighet och kontinuitet varit kända länge har regionerna inte prioriterat att utbilda och anställa tillräckligt många för att kunna erbjuda en fast läkare till hela befolkningen.

Att utbilda specialistläkare tar tid. Läkarutbildningen är 5,5 år på universitetet. För att sedan få läkarlegitimation behövs en allmäntjänstgöring under minst 18 månader. Därefter görs specialiseringstjänstgöring (ST) under minst 5 år för att bli färdig specialist.

Viktiga steg vore att redan nu ge specialister i allmänmedicin bättre arbetsförhållanden med ett rimligt antal patienter per läkare samt att locka fler ST-läkare och läkare som i dag arbetar på sjukhus till vårdcentralerna.

De satsningar regionerna gör på fler ST-läkare i allmänmedicin är ett litet steg i rätt riktning, men det går för långsamt och är inte kombinerat med förstärkt ekonomi och rimligt antal patienter per läkare. Vi vill se en rejäl förändring med ökade resurser till vårdcentralerna.

En särskild satsning behövs på landsbygd och i glesbygd där det måste bli enkelt för en mindre aktör att öppna en vårdcentral. Bara genom att satsa på vårdcentralerna och listning på en fast läkare för alla i hela landet kan vi få en god, säker och nära vård som är jämlik.

Christofer Lindholm

Ordförande, Värmlands läkarförening

Sofia Rydgren

Ordförande, Sveriges Läkarförbund

Marina Tuutma

Ordförande, Svenska Distriktsläkarföreningen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.