Är du förberedd för kris?

Ledare
PUBLICERAD:
Översvämningar är oundvikliga, men vi kan vidta åtgärder för att minimera farorna med dem.
Foto: Beatrice Nordensson / TT / TT
Att ha beredskap för kriser och katastrofer är något som angår alla. Om vi ska kunna kräva att politiker och myndigheter gör allt de kan för att skydda oss, måste vi också dra vårt strå till stacken. Vårt samhälle behöver vara förberett, men även undvika att gå i fällor som tidigare generationer visste att undvika.

Det kraftiga regnovädret som medförde enorma översvämningar i Centraleuropa har krävt ett stort antal människoliv. De senaste siffrorna från AFP under måndagen talade om 165 döda bara i Tyskland, men många människor saknas ännu.

En del röster vill få de nyss timade översvämningarna till att handla om klimatförändringar. Och det kan säkert vara en bidragande faktor. Men som Håkan Boström på Göteborgs-Postens ledarsida (20/7) konstaterade, är det en förenklad förklaring.

Han noterar att översvämningar i denna del av Europa varit historiskt återkommande. I vår tid har vi visserligen moderna varningssystem, men den moderna människan har också bebyggt flodbankar och försämrat dränering vilket har ökat problemen vid översvämningar. Historiskt nedärvd kunskap har således ignorerats.

Tragedier som dessa ger oss anledning att fundera kring vår egen krisberedskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har på sin hemsida något som kallas "Översvämningsportalen". Där kan man på en Sverigekarta se var översvämningar statistiskt sett sker en gång per 100 eller 200 år.

Men man kan även se det värsta tänkbara scenario som skulle kunna inträffa på grund av naturliga faktorer. I ett sådant händelseförlopp skulle exempelvis stora delar av centrala Karlstad sättas under vatten.

Naturkatastrofer är dock inte det enda vi har att oroa oss för i dag. Vårt samhälle är sårbart på många andra sätt. Det visade exempelvis cyberattacken som nyligen bland annat drabbade Coop-butiker runt om i landet.

Att hela tiden gå runt och föreställa sig att det värsta kommer ske, är naturligtvis inte bra för den mentala hälsan. Men var och en gör klokt i att ha en viss beredskap för när det oförutsedda händer. Det är som med en hemförsäkring – förhoppningsvis behöver vi aldrig nyttja den, men den dagen vi faktiskt behöver den är det väldigt jobbigt att vara utan.

I Expressen publicerades nyligen en debattartikel (15/7) av Diana Janse, tidigare svensk Maliambassadör, och Johanne Hildebrandt, före detta krigskorrespondent. De konstaterar: "I dag är många så digitalt trygga att de inte har ens en tjuga i plånboken och bara en purjolök i kylen, väl medvetna om att de kan swisha till sig allt de kan behöva." De ställer sedan frågan: "vad händer om elen försvinner och mobilen slocknar?"

De räknar därefter upp sådant som alla bör ha i beredskap hemma – såsom mat, vatten och stearinljus. Syftet är att vara förberedd att kunna ta ansvar för sig själv och sin familj i händelse av kris. En viktig sak som Janse och Hildbrandt lyfter fram, är att detta är en solidaritetshandling. Ju längre man kan klara sig på egen hand, desto mer kan samhällets hjälp nå fram till de svagaste och mest utelämnade.

Återigen kan vi se hur historiskt nedärvd kunskap gått förlorad. Går vi bara några generationer tillbaka i tiden var det en självklarhet att man höll sig med förråd av mat och ved, helt enkelt för att det var en förutsättning för att överleva. I dag har visthusbodar och lador ersatts av matbutiker och restauranger. Problemet är att vi inte har nycklarna dit.

Många svenskar bunkrade konserver när pandemin kom. Nu är det hög tid att gå igenom förrådet igen. Att inte vara förberedd är dumdristigt, och det kan straffa sig när vi minst anar det.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.