I går, söndagen den 18 juli, inföll "skattefridagen". Det är den dag på året då en medelinkomsttagare (33 550 kronor i månaden) har tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala årets alla skatter. Det är alltså en bild av hur mycket av våra inkomster som går till skatt. Bakom uträkningen står Skattebetalarnas förening.
Inkomstskatt, arbetsgivaravgift och konsumtionsskatter. Allt sammantaget landar vi på att mer än hälften av det medel-Svensson tjänar går till skatt. Låginkomsttagare kan fira skattefridagen lite tidigare – den 11 juli i år – medan höginkomsttagare får vänta till den 13 augusti.
Skattebetalarnas förening har även räknat ut när skattefridagen infinner sig i landets samtliga kommuner. Här handlar det då inte bara om hur hög skattesats de olika kommunerna har, utan även huruvida de boende i kommunen får en skattereduktion för boende i glesbygd – ett resultat av Januariöverenskommelsen.
När allt läggs samman kan man se att Hammarö är en av de kommuner i Sverige där skattefridagen infaller sist. Genomsnittslöntagaren där får vänta till den 22 juli. Men det hade naturligtvis sett annorlunda ut om Hammarö hade kvalificerat sig för glesbygdsavdraget. Majoriteten av Värmlandskommunerna omfattas av det avdraget och i de flesta av länets kommuner infaller skattefridagen mellan den 19 juli och 21 juli.
Att uppmärksamma skattefridagen är ett tydligt sätt att åskådliggöra skattetrycket. Skatter blir lätt något abstrakt men med uträkningar av det här slaget blir de lättare att greppa. Skattefridagen hjälper oss också att förstå vad det rent konkret innebar att vi under alliansregeringen fick flera jobbskatteavdrag. När de borgerliga tog över regeringsmakten 2006 inföll skattefridagen så sent som den 8 augusti.
Skatter behövs. En nattväktarstat må vara en lockande fantasi för de som engagerar sig i vissa politiska ungdomsförbund, men är inget att eftersträva. Generellt betalar vi dock för mycket i skatt i Sverige. Att man vid en månadslön på 45 000 kronor ska behöva betala statlig skatt om 20 procent, är exempelvis stötande. Lägg därtill att nationalekonomen Jacob Lundberg i sina uträkningar kommit fram till att vi förmodligen skulle kunna avskaffa den statliga skatten, utan att skatteintäkterna minskade. Dagens system uppmuntrar skatteplanering men inte att arbeta mer.
Generellt bör vi bli bättre på att uppmuntra hårt arbete. Just nu har många svenskar semester, men organisationen Företagarna kunde nyligen presentera en undersökning som visar att en lång ledighet är en otänkbar lyx för många småföretagare. Att vara ledig fyra veckor i sträck är det knappt var femte som har möjlighet till. Att vara helt ledig finns för många inte på kartan. Den genomsnittliga företagaren arbetar 10 timmar per vecka under sin semester.
Lägre skatter handlar inte i första hand om att mångmiljonärer ska bli rikare. Utan om att helt vanliga företagare och anställda ska få behålla lite mer av det som de sliter ihop.