Den dyrbara tilliten

Ledare
PUBLICERAD:
Ballonger spricker. Frågan är om även Sverige gör det?
Foto: Bertil Ericson / TT
Lars Trägårdh är historiker och professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Han har bland annat intresserat sig för den så kallade statsindividualismen, alltså att vi har en stark stat med autonoma individer – att jämföra med många andra länder där staten är svag och individerna mer beroende av exempelvis familjen.

Trägårdh är forskningsledare för Tillitsbarometern som undersöker svenskarnas tillit och trygghet. Människor i ett antal kommuner, som ska representera ett tvärsnitt av landet, får svara på huruvida de litar på andra människor.

De senaste resultaten visar att tilliten ligger kvar på ungefär samma nivåer som tidigare år. Men till Altinget (7/7) säger Trägårdh att det intressanta egentligen inte är det nationella snittet, utan skillnader mellan kommuner och stadsdelar. "På Södermalm i Stockholm har man siffror på 75 procent som litar på folk i allmänhet, men det räcker med att cykla 45 minuter söderut till Rågsved så sjunker tilliten med 45 procentenheter", konstaterar Trägårdh.

Hammarö är en av kommunerna som ligger i topp. Här menar nästan 78 procent att man kan lita på de flesta. I Karlstad är motsvarande siffra 64 procent – det är klart högre än exempelvis Katrineholm som når upp till 47 procent. Men går man ned på stadsdelsnivå finner man alltså ännu lägre siffror. I Rosengård i Malmö är det bara 24 procent av invånarna som känner att de kan lita på de flesta. Det vi ser är ett Sverige som blir allt mer delat och det är en oroväckande utveckling.

Tillit är grunden för ett gott samhälle. Bara en sådan sak som att handla med sedlar och mynt, förutsätter att vi litar på att dessa kommer att behålla sitt värde fram till nästa transaktion. Om vi inte tror att de flesta människor vill oss väl, blir varje person vi möter ett potentiellt hot. Om vi inte tror att andra tänker göra rätt för sig, blir vi mindre villiga att dra vårt strå till stacken. En gemensam välfärd förutsätter således ett visst mått av tillit. Om tilliten blir för låg, kommer människor att dra sig undan och söka trygghet i mindre gemenskaper. Trägårdh kallar det för att "tillitsradien" minskar.

Här måste man hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det är inte negativt att människor söker och finner samhörighet i familjen, församlingen eller föreningen. Problemen uppstår när den gemenskapen i sin tur utesluter att även vara en del av en större – nationell – gemenskap. Det är inget konstigt att lita mest på de som står oss nära. Men det är en farlig utveckling om vi aldrig kan lita på en främling.

Hög tillit har kännetecknat Sverige och format vårt samhällskontrakt. Det vi ser nu är att allt fler människor i Sverige lever i helt skilda verkligheter och får svårare att identifiera sig med varandra. När vi inte längre känner samhörighet minskar tilliten och då drar vi oss undan tillsammans med de som liknar oss. Konsekvensen blir att Sverige alltmer splittras.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.