Ekologiskt ger biologisk mångfald

Debatt
PUBLICERAD:
Per världsinvånare finns det ungefär en ruta på 45 gånger 45 meter tillgänglig åkermark, skriver Olle Göransson och Bengt Edsgård.
Foto: Johan Nilsson/TT
När du som konsument väljer potatis, grönsaker, kött, mjölk eller annan mat från värmländska ekologiska gårdar, kan du vara trygg med att du gör en viktig insats, skriver Olle Göransson och Bengt Edsgård.

Det talas mycket om vad vi ska äta för att rädda klimatet och den biologiska mångfalden. Det pratas mindre om var det vi äter kommer från. Det pratas ännu mycket mindre om hur det vi äter produceras.

Forskningsinstitutet Formas publicerade nyligen en rapport om hur odling av gräs och klöver kan bidra till att göra jordbruket till en koldioxidsänka. Ett hektar vall kan binda in upp till åtminstone ett ton koldioxid varje år.

Tyvärr kan inte vi människor äta gräset som växer på vallarna. Men det kan kor, får och getter. Men de rapar ju en massa metan som påverkar klimatet negativt invänder vän av ordning. Skulle vi inte avstå från mjölk och kött från korna för att rädda klimatet? Det här blev svårt. Vi kanske kan odla vallen och bara låta den växa för att binda koldioxid, och strunta i att ha djur som äter den?

Så enkelt är det nu inte tyvärr. Gräsvallen binder koldioxid effektivast om den betas eller slås av flera gånger under sommaren.

Ett kanske viktigare skäl är den begränsade åkermarken som finns här i världen. Per världsinvånare finns det ungefär en ruta på 45 gånger 45 meter tillgänglig åkermark. Som ska räcka att producera all mat till alla i hela världen. Vi blir dessutom fler och fler. Låter vi delar av marken tas bort från matproduktionen, hur ska vi då få fram mat till alla jordens hungriga magar?

Ett ytterligare skäl är att odlingen av potatis, grönsaker, spannmål och andra vegetabilier kräver gödsel. Utan gödsel från djuren återstår att använda konstgödsel. Konstgödseln står för ungefär 40 procent av det svenska jordbrukets utsläpp av koldioxid. Långt mer än vad utsläppen från djurens rapar och pruttar orsakar.

Forskningsrapporten visar därmed vad det ekologiska jordbruket alltid hävdat: ett hållbart jordbruk bygger på mångfald, omväxling och inslag av fleråriga vallgrödor. De positiva effekterna av den varierade växtföljden kommer huvudsakligen från odlingen av de fleråriga vallväxterna som gräs och foder-baljväxter. Därför är idisslande djur som kor, får och getter en förutsättning för att detta goda växtföljdsjordbruk ska kunna bedrivas i praktiken.

Ska vi alltså få ett jordbruk som både binder in kol och producerar livsmedel är de idisslande djuren en förutsättning. Men det bygger på att de får gå ute och äta det de är anpassade till att äta, det vill säga gräs, klöver, lusern och liknande, inte majs, spannmål och soja som vi människor i stället kan äta själva direkt.

På köpet får vi bevarad artrikedom i jordbrukslandskapet. Och kan odla grönsaker tack vare djurens gödsel. När du som konsument väljer potatis, grönsaker, kött, mjölk eller annan mat från värmländska ekologiska gårdar, kan du vara trygg med att du gör en viktig insats för klimatet, den biologiska mångfalden och miljön.

Olle Göransson

VD och bonde Torfolk Gård

Bengt Edsgård

Ordförande för Ekologiska Lantbrukarna i Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.