Sex av tio lärare uppger att de tvekat att agera mot stök för rädsla att bli anmälda, skriver Anton Sjöstedt och Roger Haddad.
Svar till Anita Lilja-Stenholm och Claes Jenninger (NWT 24/6)
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Mobbning är mer än en konflikt, det är ett övergrepp – och ska behandlas som det brott det faktiskt är. Skollagen är också tydlig vad gäller förbud av kränkande behandling och att kränkande behandling ska anmälas. Alla barn och elever har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och att bemötas med respekt.
Tyvärr blir alltför många elever mobbade och kränkta i skolan och antalet har ökat de senaste åren enligt Skolverkets siffror. Liberalerna vill ta krafttag mot mobbningen. Vi vill att alla skolor ska arbeta förebyggande och ha åtgärdsprogram baserat på forskning och beprövad erfarenhet för att skydda utsatta elever. Nio av tio lärare svarar att deras skola arbetar aktivt för att förhindra mobbning och annan kränkande behandling. Tre fjärdedelar av elever svarar att lärare reagerar direkt och att deras skola arbetar aktivt för att motverka mobbning. Trots detta krävs fortfarande krafttag mot mobbning och kränkningar, anser Liberalerna.
Liberalerna vill avveckla Barn- och elevombudet (BEO). Vi menar att en anmälan i första hand ska hanteras av ansvarig huvudman och om det inte vidtas åtgärder ska man vända sig till Skolinspektionen, som redan i dag utreder anmälningar om bristande stöd och mobbning.
Sex av tio lärare uppger att de tvekat att agera mot stök för rädsla att bli anmälda till exempelvis BEO. 2019 skev Dagens Nyheter om att det har riktats hård kritik mot att BEO driver skadeståndsärenden där elever har blivit kränkta alldeles för långt. Invändningarna kommer även inifrån den egna myndigheten. Luca Nesi, utredare och jurist vid Skolinspektionen, var då bekymrad över den bedömningskultur och praxis som utvecklas när BEO väljer att driva skadeståndsärenden alldeles för hårt. Risken med att driva skadeståndskrav i vissa ärenden är att lärare blir osäkra och börjar undvika att ingripa även när det är nödvändigt, menar Nesi.
Så skriver du en debattartikelTidningen Läraren tog upp exemplet med en lärare på en högstadieskola i Mellansverige som blev anmäld till BEO. Hon beskrev det som ”en rättegång när de ringde”. I det så kallade BEO-fallet med soffincidenten, när en lärare lyfte undan en elev med något som har beskrivits som ett brottargrepp, dömde till slut Högsta domstolen att det inte var någon kränkning i skollagens mening och att huvudmannen Lidköpings kommun inte var skadeståndsskyldig.
Läraren som lyft eleven beskrev processen som att ”Det är klart man tänker på det, även om man inte gör det hela tiden så är det klart att det har varit småjobbigt” och att händelserna påverkat hans kollegor vilka han påstår sagt till honom att "de kommer titta åt ett annat håll och att de inte kommer göra något när situationen uppstår. Det är ingen som vill utsätta sig för sådant här i onödan”.
Det stämmer avslutningsvis som Anita Lilja-Stenholm och Claes Jenninger skriver i deras replik att ingen lärare blir anmäld till BEO, det blir skolhuvudmän. Samtidigt, som Luca Nesi beskriver det, hamnar lärare i kläm när huvudmän ofta undviker att ta debatten när en lärare har anklagats för något. Av BEO:s beslut framgår det också klart och tydligt att kritiken också riktas mot den lärare eller skolpersonal som enligt dem har kränkt en elev. Dessutom tar inte BEO alltid kontakt med läraren eller skolpersonalen i fråga, vilket Liberalerna anser inte är fullt ut rättssäkert.
Liberalerna är sammanfattningsvis för krafttag mot mobbning och mot att lärare hamnar i kläm och inte vågar agera mot stök.
Anton Sjöstedt (L)
Kommunfullmäktigeledamot i Arvika kommun och legitimerad ämneslärare
Roger Haddad (L)
Skolpolitisk talesperson och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott