Utan politisk handlingskraft blir Värmlands landsbygd ett permanent digitalt b-lag

Debatt
PUBLICERAD:
Enbart 63 procent av hushållen på Värmlands landsbygd har snabbt bredband, skriver Terese Bengard och Fredrik Borg.
Bredbandsutbyggnaden är en överlevnadsfråga för landsbygden. Vi vägrar medverka till att bostadsadressen bestämmer vilka möjligheter man har, skriver Terese Bengard och Fredrik Borg.

Regeringens bredbandsmål för 2020 missades grovt. De 95 procent av hushållen som skulle ha tillgång till bredband blev enbart 87 procent. Men detta är bara början. Läser man Post- och telestyrelsens kartläggning mer i detalj ser man att enbart 63 procent av hushållen på Värmlands landsbygd har snabbt bredband. Regionens landsbygd har blivit ett digitalt b-lag, och enligt våra nya beräkningar kommer man att förbli det om inte stora och omedelbara åtgärder görs.

För det första behövs investeringar i form av stödmedel, vilket i sin tur skapar förutsättningar för marknadsaktörer att fortsätta satsa miljardbelopp. Enligt Post- och telestyrelsens uppföljning av regeringens bredbandsstrategi drog två av tre av de största aktörerna ner sina investeringar. Telia minskade med 24 procent och stadsnäten med ungefär lika mycket.

Den tredje, IP-Only, ökade förvisso investeringen och byggde mer än någonsin men även här syns allt svårare utmaningar i många områden. Om stödmedelsnivåerna ökar kan dessa marknadsaktörer investera mer. Nu krävs samarbete. Både marknadsaktören och politikern måste ta sitt ansvar för att vi någonsin ska nå regeringens eget bredbandsmål och uppfylla deras strategi om hållbar utveckling i hela landet.

För det andra måste vi se på stödmedel för vad det egentligen är – en investering som kommer betalas mångfalt tillbaka. Förutom tillgång till framtidens samhällsservice visar beräkningar att bredbandsutbyggnaden skapar tiotusentals arbeten samtidigt som skatteintäkterna ökar med 11 miljarder kronor. Stödmedel till fiberutbyggnaden är en plusaffär hur man än räknar.

För det tredje måste vi förändra vår syn på infrastruktur och göra prioriteringar utifrån dagens och morgondagens krav. När man läser om regeringens olika miljardsatsningar kan man inte undgå att undra om regeringen i själva verket har en gammaldags syn på infrastruktur. I ena stunden ger man 799 miljarder till vägar för att i nästa göra en ”storsatsning” om 2,85 miljarder på en bredbandsutbyggnad som redan i dag är en samhällsviktig infrastruktur och ännu mer så i framtiden. Ledsen, men detta känns inte 2021, regeringen.

Oavsett hur man ser på saken kan man inte komma från att bredbandsutbyggnaden är en överlevnadsfråga för landsbygden. Vi vägrar medverka till att bostadsadressen bestämmer vilka möjligheter man har.

Terese Bengard

Verksamhetschef riksorganisationen Hela Sverige ska Leva

Fredrik Borg

Affärsområdeschef konsument IP-Only

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.