Åsiktsdreven måste stoppas för demokratins skull

Debatt
PUBLICERAD:
Det vi säger eller skriver i politiska frågor ska bemötas i sak och inte genom att skvallra och i praktiken hota arbetsgivare, skriver Daniel Claesson.
Foto: Thron Ullberg
Det är hög tid att sätta stopp för den förkastliga drevkulturen, skriver Daniel Claesson.

Återigen har det uppstått en diskussion kring hur sociala medier, främst Twitter, används för att tysta politiska motståndare. Ivar Arpi beskriver hur han blev inkallad till sin chef, en åklagare vittnar om att han avstår från att kommentera saker och i ett aktuellt fall kontaktades styrelsen i en branschorganisation för att dess vd yttrade kritik. Detta måste upphöra och enda sättet är via lagstiftning.

Det kallas för cancel culture, vilket betyder att personer som har eller uttrycker vissa åsikter ska stängas av från sin plattform. Det kan vara deras jobb, ett uppdrag eller någon annan slags position. Att fenomenet uppstått beror på att det går snabbt att mobilisera en mobb.

Ett exempel är att A yttrar något som B inte alls håller med om. Men i stället för att argumentera emot eller bara avsluta meningsutbytet, kontaktar B A:s arbetsgivare och säger att ”Titta här vad A skrev! Hur kan ni ha en sådan person anställd hos er, står ni bakom detta?”

Innan sociala medier var detta ganska ointressant. Några ilskna mejl eller telefonsamtal uppfattades kanske som jobbigt, men ofarligt för företagets image. Idag kan dessa drev blixtsnabbt sprida sig till tusentals människor och på det sättet få allvarliga konsekvenser för företaget.

Det här gör företagen rädda, de vill inte att deras varumärke ska påverkas negativt. Risken är därför stor att de gör som mobben vill.

Konsekvensen blir att debattklimatet skadas. Kunniga och kompetenta personer avstår från att delta i ämnen som kan uppfattas känsliga, fastän det är just de känsliga ämnena som vi behöver diskutera för att kunna förbättra vårt samhälle.

Hur ska vi då komma åt det? Att lyfta upp det i ljuset är naturligtvis ett första steg. Men det räcker inte. Så länge hoten och dreven lönar sig kommer de att fortsätta, oavsett hur illa eller upprörande vi tycker det är. För tydlighets skull, detta avser inte fall där arbetsgivare varnas för en pedofil, en terrorsympatisör eller liknande, utan där syftet är att komma åt en meningsmotståndare ekonomiskt eller socialt.

Tyvärr finns också många, både till vänster och höger som inte alls ser detta som ett problem. Hos försvararna till vänster uppfattas det som rätt och riktigt att "dåliga” åsikter tystas. Det handlar bara om att vinna den politiska debatten. Hos försvararna till höger anses det kanske mindre bra, men eftersom företagen ska få göra som de vill och den fria marknaden är just fri så finns inget skäl att ha synpunkter på det.

Vad båda missar är hur detta påverkar demokratin. I vår grundlag, regeringsformen 1:1, står det ”Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt.”

När arbetsgivare kan pressas till att säga upp enskilda individer på grund av deras åsikter är det inte längre en fri åsiktsbildning. Det vi säger eller skriver i politiska frågor ska bemötas i sak och inte genom att skvallra och i praktiken hota arbetsgivare.

Jag föreslog för en tid sedan i Dagens Juridik att denna typ av åsiktsförföljelse borde klassas som brottslig. Det är en form av utpressning mot företaget till att säga upp personen, något som i andra sammanhang anses som ett mycket allvarligt brott.

Det är hög tid att sätta stopp för den förkastliga drevkulturen och markera betydelsen av vår demokrati. Vi måste skydda den fria åsiktsbildningen i en värld med sociala medier.

Daniel Claesson

Public Affairs-rådgivare

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.