Att tänka fritt eller att tänka rätt

Debatt
PUBLICERAD:
Yttrandefrihetslagen är en av Sveriges grundlagar vilken i sin tur är en grundbult i vårt demokratiska samhälle, skriver Sofia Axelsson.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Att motarbeta opposition är ett kontraproduktivt sätt att utöva demokrati på eftersom demokrati ytterst handlar om att lyfta invändningar och missnöje i syfte att frambringa förändring och driva utveckling, skriver Sofia Axelsson.

Yttrandefrihetslagen är en av Sveriges grundlagar vilken i sin tur är en grundbult i vårt demokratiska samhälle. Dess syfte är bland annat att säkra ett fritt meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning. Den trädde i kraft år 1992 och sedan dess har bland annat informationsteknologin expanderat och bidragit till att lagen blivit otydlig.

Googleägda Youtube har blivit en enorm social medieplattform som inte vet vilken på fot den ska stå. Å ena sidan verkar den som en elektronisk anslagstavla där plattformen står fri från juridiskt ansvar över innehåll som användare publicerar. Å andra sidan regleras innehållet på plattformen likt traditionella tidningars redaktörskap. Det finns flera fall av spontana nedstängningar av konton och radering av innehåll som godtyckligt sägs bryta mot Youtubes riktlinjer, bland annat kritik riktad mot den svenska regeringen.

Censuren stannar inte på sociala medier utan breder ut sig över olika områden i samhället. Inom akademin tar den sig exempelvis uttryck i att forskningsanslag riskeras om en politiskt kontroversiell ämneslinje drivs, medan vad som anses vara politiskt korrekt uppmuntras och finansieras.

Ett annat problemområde inom akademin är den moralistiska styrningen som kommer inifrån akademin självt. Upprättandet av bestämmelser kring att kunskapssökande och kunskapsspridning ska ske inom rättsliga ramar utifrån rådande värdegrund är exempel på detta. Den kontrollerande tendensen utövas praktiskt dels genom att strypa finansiering för att på så vis kunna framhålla att det fria valets princip står orörd och dels genom att ge företräde åt politiska krav med utgångspunkt i samhällets flexibla moralvärden. Problemet är att demokratin här blir ett utanpåverk då möjligheten att skapa opposition suddas ut.

De offentliga medierna, som ska grundas i kritisk granskad journalistik, lyfter en onyanserad bild av politiskt laddade frågor och stänger ute och svartmålar oppositionella perspektiv. De offentliga mediernas objektivitet syftar till att presentera öppen och saklig information men att journalistiken idag är åsiktsfärgad tudelar samhället. Det gör att båda sidor uppfattar den andre som odemokratisk och despotisk. Välbehövlig och balanserande kritik går helt förlorad vilket försvagar demokratins självkorrigerande funktioner.

En demokrati förutsätter informerade medborgare men vad händer om den information som finns att tillgå är vinklad åt än ena eller andra hållet? När åsiktspolitik får manöverutrymme och kontroll över informationsflödet förskjuts den neutrala mitten och utgångsläget blir från start partiskt. Det kan hävdas att det som censureras är sådant som anses vara rasistiskt, extremistiskt eller anstötligt och att censuren ska fungera som ett skydd mot sådant.

Trots goda intentioner är det uppenbart att politiska åtgärder som inskränker på yttrandefriheten utmanar den fria tanken. Yttrandefriheten, den akademiska friheten och den journalistiska objektivitetsprincipen äventyras på olika sätt. Gränserna tänjs successivt och smutskastning av motståndaren gör att ingen tillslut kan urskilja sanningen vare sig hos sig själv eller hos andra.

Att motarbeta opposition är ett kontraproduktivt sätt att utöva demokrati på eftersom demokrati ytterst handlar om att lyfta invändningar och missnöje i syfte att frambringa förändring och driva utveckling. Genom att bryta ner möjligheten till opinionsbildning och debatt undergrävs demokratin. Vad avses med en demokrati som uppbär demokratiska kvalitéer men som samtidigt har en diktaturs framträdande egenskaper: att tänka fritt eller att tänka rätt?

Sofia Axelsson

Fil kand, internationella relationer, Göteborgs universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.