Replik: Var är ungdomsförbunden i kampen om sänkt rösträttsålder?

Debatt
PUBLICERAD:
Om rösträttsåldern sänks till 16 år hinner fler rösta medan de fortfarande går i skolan och då kan rösträtten och att rösta bli ett viktigt pedagogiskt inslag i undervisningen, skriver Anders Andersson.
Foto: Erik Mårtensson / TT
Liksom arbetarna i slutet av 1800-talet och kvinnorna i början av 1900-talet drev sina rösträttsrörelser, bör dagens politiska ungdomsförbund driva frågan om sänkt rösträttsålder, skriver Anders Andersson.

Svar till Jesper Holmgård (NWT 9/6).

I repliken Sänkt rösträttsålder fel väg att gå är Moderata ungdomsförbundets ordförande i Karlstad Jesper Holmgårds främsta argument att ungdomar under 18 år inte bör sitta i kommunala nämnder, vilket jag av olika skäl kan hålla med om. Det innebär ju emellertid inte att det är fel att sänka rösträttsåldern, eftersom flertalet röstberättigande idag ju varken är medlemmar i politiska partier eller förtroendevalda.

Holmgård jämför även sänkt rösträttsålder med att sänka åldern för krogbesök, vilket ju inte är rimligt. Skälet till åldersgränser för exempelvis köp av alkohol är att det är synnerligen olämpligt för barn, vilket emellertid inte innebär att 16-17-åringar inte kan få rösträtt. Flertalet av dem är i likhet med oss myndiga tillräckligt intresserade, informerade och nyfikna för att kunna delta i allmänna val. Dessutom är framtiden deras i större omfattning än hos oss äldre. Detta är betydligt större meriter än att behöva vara en valbar 18-åring för att få rösta.

Jag skriver om detta i debattartikeln Sänkt rösträttsålder och fler röster stärker demokratin (NWT 3/5) och hävdar där bland annat att om rösträttsåldern sänks till 16 år hinner fler rösta medan de fortfarande går i skolan och då kan rösträtten och att rösta bli ett viktigt pedagogiskt inslag i undervisningen, som kan grundlägga ett politiskt engagemang och en tradition att delta i allmänna val. Inte minst hos många av våra nysvenska elever, som ofta härrör från länder med bristfälliga demokratiska rättigheter och nu lever i bostadsområden med lågt valdeltagande.

Holmgård vill istället se en stärkt myndighetsålder, vilket han dock inte utvecklar innebörden av. I dag innebär att bli myndig i praktiken främst att få just rösträtt och att få tillgång till sin ekonomi. I övrigt finns fortfarande flera åldersgränser: Vid 15 får man köra A-traktor och blir straff- och sexmyndig, vid 16 får man rösta i kyrkovalet, vid 18 får man köpa cigaretter och snus och vid 20 får man handla på systemet och gå på kasino. Vid 21 får man köra tung lastbil och vid 24 tung motorcykel.

Ett ytterligare skäl för att sänka rösträttsåldern är att i dag är de äldsta förstagångsväljarna 22 år. Med tanke på att samhället utvecklas allt snabbare borde kanske valperioderna liksom innan 1994 återgå till tre år. Detta skulle öka det folkliga inflytandet och därmed stärka demokratin, men samtidigt kanske försvåra regeringens långsiktiga arbete? En lindrigare variant för dem som är emot sänkt rösträttsålder är att sänka den till det år man fyller 18, som i Norge.

Den lokale MUF-ledaren Jesper Holmgårds artikel är en replik på debattartikeln Sänk rösträttsåldern i kommunvalen (NWT 1/6), vilken är undertecknad av företrädare för flera opolitiska ungdomsförbund. Liksom arbetarna i slutet av 1800-talet och kvinnorna i början av 1900-talet drev sina rösträttsrörelser, bör dagens politiska ungdomsförbund driva frågan om sänkt rösträttsålder. 16-åringarnas rösträttsfråga borde rent av ligga överst på deras politiska agenda, vilket dock inte framgår av debatten.

Alltså, upp till kamp CUF, LUF, Grön ungdom, KDU, MUF, SSU, Ungsvenskarna SDU och Ung Vänster och driv på era konservativa moderpartier så att de sänker rösträttsåldern i åtminstone nästa års kommunval.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.