Båtägarna i Vänern vill veta vad som finns under ytan

Debatt
PUBLICERAD:
Hastighetsbegränsningar, eller andra sätt att reglera hur fritidsbåtar får framföras, är mer effektiva åtgärder än rena förbud som föreslås av några myndigheter och organisationer, skriver Lars-Göran Kring med flera.
Foto: Martina Holmberg / TT
Om fler känner till vilka områden som bör undvikas hela eller delar av året, ökar chanserna att djur och växter, över och under vattenytan, inte störs, skriver Lars-Göran Kring med flera.

Nyligen lämnade Miljömålsberedningen betänkandet ”Havet och människan” till riksdagen, med många förslag för ett friskare hav. Förslagen är i många stycken bra och ökar möjligheterna att få en god miljö i hav och sjöar. Båtförbunden, Värmlands BF, Vänern Väst Dalslands Kanals BF, Skaraborgs BF och Svenska Båtunionen vill på några punkter dock gå längre än utredningen.

I många grunda vatten finns känsliga områden med växter och djur som behöver skyddas. Det är också platser där många paddlar kanot och kör eller lägger till med sin båt. Om man inte har mycket god lokalkännedom så finns det i dag små möjligheter att veta om man befinner sig i ett miljökänsligt område och vad som finns under ytan, till exempel lekplatser för rovfiskar som gädda och abborre eller ålgräsängar där fiskyngel kan leva skyddade.

Fågel- och sälskyddsområden är utmärkta i sjökorten, men det saknas information om känsliga områden under ytan. Båtförbunden kring Vänern och Svenska Båtunionen föreslår därför att Sjöfartsverket får i uppdrag att lägga in information om känsliga bottnar i sina databaser som ligger till grund för produktion av sjökort. Kunskapen om platser med känsliga bottnar finns redan hos andra statliga myndigheter, som Havs- och vattenmyndigheten. Det är relativt enkelt att lägga in information om var det är olämpligt att ankra eller göra strandhugg på grund av känslig botten i både pappers- och elektroniska sjökort, om myndigheterna samarbetar.

Hastighetsbegränsningar, eller andra sätt att reglera hur fritidsbåtar får framföras, är mer effektiva åtgärder än rena förbud som föreslås av några myndigheter och organisationer. Vi tror att information och kunskap om havsmiljön och dess ekosystem skapar förståelse och respekt, och det ändrar beteendet. Om fler känner till vilka områden som bör undvikas hela eller delar av året, ökar chanserna att djur och växter, över och under vattenytan, inte störs.

Olika båttyper gör olika stor påverkan på känsliga vattenområden, till exempel i form av svallvågor som grumlar vattnet i de grunda och känsliga vikarna. En kanot ger mindre svall än en motorbåt av större storlek. En bärplansbåt ger avsevärt mindre svall än båtar med skrov som går djupt i vattnet. Nya skrovformer och motorer utvecklas nu snabbt. Båtförbunden Värmland, Vänern Väst Dalslands Kanal och Skaraborg menar att teknikutvecklingen behöver stimuleras genom statliga medel till förmån för miljön.

Intresset för båtliv ökar. Fler skaffar och använder fritidsbåt. Bakom detta ligger en önskan om att komma närmare naturen och få vistas ute på sjön. Därför måste kommunerna kring Vänern ta ansvar för att skapa infrastruktur som gör det möjligt för fler att komma ut på vattnet. Det kan handla om att öka möjligheten att sjösätta båtar på trailer vid ramper, skapa möjlighet att förvara båtar på land och anvisa platser för båtklubbar att etablera sig eller utöka befintliga bryggor. Om kommunerna runt Vänern bygger fler sjösättningsramper som är öppna för alla, ökar möjligheterna för fler att komma ut på vattnet.

Här vilar ansvaret på kommunerna att ta större hänsyn till fritidsbåtar i den fysiska planeringen och att planera långsiktigt så att miljön skyddas samtidigt som fler kan få tillgång till vattnet. Bättre miljöinformation i sjökort, satsning på modern teknik och en kommunal planering som möjliggör ett aktivt båtliv. Det är tre viktiga delar i en aktiv miljöpolitik som välkomnas av båtlivet.

Lars-Göran Kring

Ordförande, Värmlands Båtförbund

Owe Lindström

Ordförande, Vänern Väst Dalslands Kanals Båtförbund

Bo Krister Bofeldt

Ordförande, Skaraborgs Båtförbund

Christer Eriksson

Ordförande, Svenska Båtunionen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.