Beteskravet är en helig ko redo för slakt

Ledare
PUBLICERAD:
Ifrågasätt heliga kor.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Svenskarna är det folk i världen som konsumerar mest mjölk per person. Men på grund av lagstiftning som passerat bäst före-datum är lönsamheten för mjölkbönder i Sverige dålig.

Antalet svenska mjölkföretag har faktiskt halverats för varje tioårsperiod som gått ända tillbaka till 1970-talet. En av de djurhållningsregler som skapar onödiga hinder för mjölkbönder är det så kallade beteskravet, vilket det är hög tid att ompröva.

Både mjölkdrickare och bönder är överens om att korna skall ha det bra. Därför var det nödvändigt att under sent 1980-tal få på plats beteskravet för mjölkkor. Då var de flesta av korna uppbundna i små ladugårdar där deras naturliga beteende inte kom till sin rätt. Att med lagstiftning tvinga ut korna några månader varje år var ett sätt att göra livsvillkoren för kreaturen bättre utan att pådyvla bönderna kostsamma renoveringar och utbyggnader av kostallar.

Mycket har dock hänt sedan dess. Numera är i princip alla nybyggen av kostallar gjorda för lösdrift där varje ko rör sig fritt på en stor yta för att äta, dricka, mjölkas och umgås. Korna kan då få utlopp för naturligt beteende inomhus året runt. Att slopa delar eller hela beteskravet kommer därmed inte bli en tillbakagång till situationen före lagen utan snarare en uppdatering till dagens verklighet.

För att ta reda på exakt hur kornas välmående påverkas av beteskravets vara eller icke vara har Lantbrukarnas riksförbund tagit initiativ till en omfattande studie om det. Redan nu finns dock starka argument för förändring.

Det finns flera nedsidor både för böndernas lönsamhet men även för korna själva med dagens inflexibla beteskrav. Korna går ner i vikt under sommaren då de behöver gå långt för att beta och fodret till större del består av gräs, mjölken får då lägre fetthalt vilket innebär sämre betalt. Regniga dagar på bete ökar även risken för besvär med klövarna.

Kommer alla kor då försvinna ur landskapet om beteskravet slopas? Sannolikt inte. För gårdar med rätt förutsättningar kan sommarbetet vara en vinstaffär, deras kor kommer fortsatt att synas från bilfönstret. Det finns även indikationer på att det snarare kan bli fler kor på bete om kravet lättas, eftersom det blir lättare att hålla fler mjölkkor på samma gård och då blir det även fler ungdjur och sinkor som passar bättre för att ha på bete. När konkurrenskraften för lantbruket blir bättre så blir det lättare att hålla landskapen öppna.

När tidningen Land Lantbruk (nummer 22, 2021) frågar riksdagspartierna hur de ser på beteskravet så blir det tydligt varför så lite händer i frågan. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är emot att ens utreda hur kornas välfärd skulle påverkas av en förändring.

Gemene konsument, särskilt i storstäderna, är måhända inte insatt i vad en ko mår bra av och inte. Sommarbete låter mysigt och är därför lätt att stödja. Krisen i den svenska mjölkproduktionen är dock ett faktum och det är mycket svårare att etablera nya gårdar i framtiden än att bevara de som redan existerar och nu lägger ned i rask takt. Det krävs handlingskraftiga politiker som har mod nog att ifrågasätta den heliga ko som beteskravet blivit.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.