Främja läslust och läsförmåga

Debatt
PUBLICERAD:
Att främja människors språkutveckling är en kontinuerlig process som behöver levandehållas hela livet, skriver Malin Edgren.
Foto: Privat
Läs- och skrivfrämjande är en naturlig del framförallt i skolans uppdrag, i konkurrens med mycket annat, skriver Malin Edgren.

Kopplingen mellan språk och uttrycksförmåga, hälsa och inkludering i det demokratiska samhället är vederlagd i forskningen. Det gäller oavsett om man fötts i Sverige eller i något annat land.

Bristande läsförmåga och läslust är inte bara en oroande trend. Den är också farlig, både för individen och för samhällsutvecklingen. Statistiken visar att klyftan mellan de som läser och de som inte gör det vidgas. Det får naturligtvis konsekvenser som riskerar att orsaka livslångt utanförskap och psykisk ohälsa. Vi ser konsekvenserna av detta runtom i Värmland.

Att främja människors språkutveckling är en kontinuerlig process som behöver levandehållas hela livet. De goda nyheterna är att det aldrig är försent att börja. Men ansvaret kan inte enbart läggas på individen. Läs- och skrivfrämjande är en naturlig del framförallt i skolans uppdrag, i konkurrens med mycket annat.

Det är också en återkommande fråga i den politiska debatten på nationell nivå, samt i skrivningar i kommuners och regioners kulturplaner. Men det tar tid att vända trender och förbättra resultat på samhällsnivå. Det är därför verkningslöst att göra punktinsatser. Vi kan inte heller förlita oss på ideella krafter.

Vill man på allvar påverka utvecklingen krävs politiska insikter och beslut i kombination med tjänstemannaresurser och utförare i en målinriktad, kontinuerlig samverkan över tid. Vi som har intresse för och kompetens inom läs- och skrivande arbete bör ses som både strategiska och konkreta resurser i detta arbete.

På nationell nivå ligger just nu Kulturrådets förslag till regeringen om inrättandet av ett Läsråd (enligt Läsdelegationens slutbetänkande SOU 2018:57) ute på remiss. Det är ett ytterst välkommet initiativ som möjliggör samordning och kontinuitet på ett helt nytt sätt. Men hur framgångsrikt Läsrådet kan arbeta kommer också avgöras av vilka åtgärder som vidtas regionalt och kommunalt.

Här följer fyra konkreta förslag som borde vinna gehör hos den breda politiska majoritet som vill investera i folkhälsa och demokrati valåret 2022.

På regional nivå inrättas en tjänst som läsfrämjare (1.) som får till uppdrag att samordna regionens och kommunernas arbete och samverka med det nationella Läsrådet. Det finns också goda skäl att skapa ett Litteraturhus (2.) för att förvalta och lyfta Värmlands starka berättartradition och för att främja dess framtida återväxt.

På kommunal nivå bör detta matchas med en satsning på en tjänst som kommunförfattare (3.) med uppdrag att ansvara för det läs- och skrivfrämjande arbetet för kommuninnevånarna. Och slutligen bör kommunerna överväga att utöka kulturskolans verksamhet till att också omfatta skrivande som inriktning (4.).

Dessa högst konkreta åtgärder skulle inte enbart vara signalpolitik utan på riktigt skapa en infrastruktur för det läs- och skrivfrämjande arbete som krävs för att värna folkhälsa och demokrati. Vilka politiker vill arbeta med frågan på ett seriöst sätt?

Malin Edgren

Författare, läsfrämjare och kulturstipendiat

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.