Replik: Vi älskar våra skogsföretagare

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Tack vare god och hållbar skötsel har virkesförrådet ökat i över hundra år eftersom det planteras minst två nya träd för varje träd som avverkas, skriver Stina Höök med flera.
Foto: Vegard Wivestad Grøtt/NTB Scanpix/TT
Regeringen har dessvärre gång på gång visat att den inte är kapabel till att sköta de skogar man lagt i reservat eller värna om skogsägarnas rättigheter, skriver Stina Höök med flera.

Svar till Cecilia Boman Lindström med flera (NWT 8/6).

I en debattartikel den 8 juni skriver Miljöpartiet att Sverige behöver en ny grön skogspolitik. Att en ny sådan politik, med bland annat stärkt äganderätt, behövs håller vi med om. Men det är viktigt att skogen ses som den fantastiska och viktiga resurs det är samt att skogsägarnas rättigheter förstärks i stället för att utarmas.

I vårt län finns det över 20 000 privata skogsägare. Vi i Värmland är bra på att använda denna naturrikedom och var tidigt framgångsrika i att förädla det gröna guldet. Den innovationskraften har resulterat i att vi i dag är världsledande inom pappers-, massa- och förpackningsindustrin. Klustret av små och stora skogsföretag som har skapats är ovärderligt för Värmland. Tillsammans ökar de konkurrenskraften och bidrar till att säkra länets kompetens.

Utöver den innovationskraft som finns inom den värmländska skogsnäringen är den även miljövänlig och den bioekonomiska sektorn är bland den främsta i Sverige på att minska sina utsläpp.

Under perioden 2008 till 2016 minskade utsläppen från bioekonomin med över 20 procent samtidigt som den värmländska skogens värde växte. Detta tack vare ett framgångsrikt omställningsarbete och den fantastiska resurs som skogsägarna är. Det är inte tack vare fler förbud, mer skyddad skog och en större regelbörda för skogsägarna.

Regeringen har dessvärre gång på gång visat att den inte är kapabel till att sköta de skogar man lagt i reservat eller värna om skogsägarnas rättigheter. När dessutom Miljöpartiet får diktera regeringsagendan blir skogsägarna direkt lidande som följd. Vilket vi kan se i skogsutredningen som istället för att komma med förslag på hur äganderätten skulle stärkas, presenterar förslag som istället skulle urholka densamma.

Argumentet som ofta förs, bland annat av Miljöpartiet, är att skogsbruket är ett hot mot klimatet och den biologiska mångfalden. Men det stämmer inte. Tack vare god och hållbar skötsel har virkesförrådet ökat i över hundra år eftersom det planteras minst två nya träd för varje träd som avverkas. Nettoinbindningen av koldioxid i den svenska skogen är dessutom 40 miljoner ton, vilket kan jämföras med Sveriges totala utsläpp på 60 miljoner ton.

Det svenska skogsbrukets hållbarhet kan dessutom komma att ifrågasättas och klassas som ohållbar av EU:s nya taxonomiförslag. Detta är något Moderaterna aldrig kan acceptera och vi kommer alltid att ta strid för skogspolitiken och det svenska skogsbruket – oavsett om frågan avgörs i Värmland, Stockholm eller Bryssel.

För Värmlands del är det viktigt att skogsfrågorna hanteras varsamt och långsiktigt när besluten fattas i riksdagen eller i Europaparlamentet. Vi har de senaste åren visat att det är möjligt att använda bioekonomin till allt ifrån pappersflaskor för läsk till klimatsmarta och långsiktigt hållbara byggnader. Att dessutom skogen till största del är privat egendom speglar inte debatten eftersom allmänintresset får dominera som slagord.

Vi moderater vet att skogsägarna, som äger och sköter om sitt bestånd, är viktiga resurser – särskilt eftersom staten och regeringen har eftersatt underhåll av skogen. Att skogsägarna står i vägen för klimatmålen eller den biologiska mångfalden är fel. Skogen och dess ägare kommer hjälpa oss att nå klimatmålen. Men då måste skogssocialism stoppas och äganderätten stärkas.

Stina Höök (M)

Regionråd

Fredrik Larsson (M)

Regionråd

Pål Jonsson (M)

Riksdagsledamot

Marléne Lund Kopparklint (M)

Riksdagsledamot

Håkan Axelsson (M)

Förbundsordförande, Moderaterna i Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.