Det handlar inte om utredningen om hyressättningen. Att det nu har väckts en misstroendeförklaring mot regeringen Löfven handlar egentligen om ett misstroende mot själva den januariöverenskommelse varpå de rödgrönas makt vilar.
Vem hade kunnat tro det? Efter att ha ropat varg bara alltför många gånger visade Vänsterpartiet under sin nya ledare Nooshi Dadgostar att det trots allt finns lite tåga i dem. De har helt enkelt tröttnat på att vara en dörrmatta åt socialdemokratin. Att det rent formellt är de förkättrade Sverigedemokraterna som väcker misstroendet (Vänstern egna mandat räcker inte till) spelar heller ingen roll.
Statsminister Stefan Löfven (S) kunde under torsdagen inte ge besked om vad han nu tänker göra. Men allt tyder på att en riksdagsmajoritet på måndag förmiddag uttalar sitt misstroende mot honom, och då finns det strängt taget bara två alternativ. Antingen avsätts han och det blir nya talmansrundor för att utse ny statsminister. Eller så har han en vecka på sig att utlysa extraval.
Han passade dock på tillfället att skälla på de som vill ha bort honom för att de skapar regeringskris, kaos och oreda "mitt i en pandemi". Som om inte många andra länder har lyckats hålla demokratiska val och byta regering under pandemin. Det kallas för parlamentarism. En regering måste ha stöd av eller åtminstone tolereras av riksdagen.
Januariöverenskommelsen var ett försök att runda de parlamentariska realiteterna, precis som förra mandatperiodens decemberöverenskommelse var. Men de demokratiska tillkortakommandena var uppenbara – ett försök att låtsas om att vissa partier inte existerade. Dessa inneboende motsättningar kommer nu i dagen.
Löfvenregeringen tillträdde med stöd av Centern, Liberalerna och Vänstern, även om man gjorde sitt bästa för att låtsas som att V inte ingick i underlaget. Men det gjorde de, vilket visar sig nu när de drar tillbaka stödet. Det gick till slut inte att driva igenom Jök-politik när det spretar så mellan stödpartierna.
Därför kommer måndagens misstroende också att vara döden för Jöken. Det är svårt att se hur den skall kunna fortsätta gälla efter det, även om Löfven återkommer som statsminister. För det är ändå det mest sannolika. Ett extraval torde få vara pigga på, men Löfven kan förstås under nästa vecka använda hotet om ett sådant för att få sin vilja igenom.
Hans vilja till fortsatt maktinnehav kan vara det som räcker för att säkra att en ny Löfvenregering kan tolereras av riksdagen – alltså att inte en majoritet aktivt röstar mot honom. V har sagt att de vill ha kvar Löfven, men utan förändrad hyressättning. Då hamnar Svarte Petter hos Centerpartiet. Är Annie Lööf beredd att släppa fram en Löfven III utan någon Jök, och utan några hyresreformer? Annars får ju gudbevars SD inflytande!
Måhända får vi en utdragen regeringsbildningsprocess igen, kanske till och med fram till det ordinarie valet 2022, men än sedan då? Landet kommer att fortsätta fungera ändå. Vi hade ju en expeditionsministär från valet 2018 till den famösa Jöken. Visserligen är det många problem som pockar på uppmärksamhet, men de rödgröna är knappast skickade åt att lösa några av dem.