Slutreplik: Elevernas väl går före vinstjakten

Debatt
PUBLICERAD:
Vi står upp för rätten att välja skola, men kommer aldrig att prioritera vinstjakt över våra barns utbildning och framtid, skriver Gunilla Svantorp.
Foto: Alexander Olivera/TT
Jag förstår att Almega vill försvara friskolekoncernernas intäkter till varje pris, men att försöka rättfärdiga det med att det skulle vara för barnens skull är inte trovärdigt, skriver Gunilla Svantorp.

Svar till Andreas Åström samt Anton Sjöstedt och Roger Haddad (NWT 20/5).

Det har publicerats två repliker på min debattartikel där jag kommenterar Almegas beskrivning av en likvärdig skola som ett ”etiskt dilemma”. En från Almega och en från Liberalerna. Det är glädjande att se att Liberalerna nu ställer sig bakom många av de förslag som Åstrandsutredningen föreslår för att öka likvärdighet i svensk skola. Något som Almega har svårt med.

Almegas näringspolitiska chef Andreas Åström skriver sitt repliksvar att en rättvis skolpeng skulle komma att ”straffa” elever på friskolor. Det stämmer inte.

Istället handlar det om att ändra i det skolpengssystem som i dag gör att friskolekoncerner överkompenseras för kostnader de inte har. Det är ett system som flyttar resurser bort från de barn och unga som är i mest behov av stöd i skolan, eller som råkar bo på landsbygden eller någon annanstans där friskolekoncernerna inte ser det som ekonomiskt lönsamt att etablera sig.

Jag förstår att Almega vill försvara friskolekoncernernas intäkter till varje pris, men att försöka rättfärdiga det med att det skulle vara för barnens skull är inte trovärdigt. Särskilt inte när det kommer från en aktör som tidigare beskrivit likvärdigheten i skolan som ett etiskt dilemma.

Åström skriver vidare i sin replik att friskoleelever i dag har en lägre skolpeng än barn i kommunala skolor. Det han inte skriver är anledningen. Kommunala skolor har i större utsträckning ett elevunderlag som är i behov av mer stöd. Skolpengen kompenserar för detta. Samtidigt arbetar vinstdrivande friskolor för att attrahera ett mindre resurskrävande elevunderlag. Krasst sagt, handlar det om barn från studievana hem.

För att spara in än mer på skolpengen har friskolor också generellt lägre lärarlöner, lägre lärartäthet och en lägre andel behörig lärare. Överskottet försvinner ofta iväg i miljonvinster som hade kunnat användas till extra lärarstöd till de 16 000 elever som 2020 inte uppnådde kunskapsmålen.

I repliken väljer Åström också att kommentera på Sveriges kunskapstrend. Även om de höga exkluderingarna har skapat frågetecken kring resultatet i Pisaundersökningen 2018, så finns det gott om stöd från både svensk statistik och andra internationella undersökningar som visar att den negativa kunskapstrenden i svensk skola är bruten.

Vi socialdemokrater sätter våra elever först, vi sätter välfärden först. Vi står upp för rätten att välja skola, men kommer aldrig att prioritera vinstjakt över våra barns utbildning och framtid. Det krävs om Sverige åter ska få världens bästa och mest jämlika skola – där har vi varit, och dit ska vi igen.

Gunilla Svantorp (S)

Ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.