Skyttedal: Lägg ned EU:s kulturpolitik

Signerat
PUBLICERAD:
Det är svårt att påstå att det portugisiska eller bulgariska språket är ett allmänintresse för svenskarna. Ändå subventionerar svenska skattebetalare film- och tv-produktion över hela Europa genom EU:s kulturprogram, skriver Sara Skyttedal.
Foto: Thomas Johansson/TT

Direkt från Europaparlamentet

En annan relaterad frågeställning är vilken politisk nivå som ska ansvara för stöd till kulturen. Svaret är inte entydigt här heller, skriver Sara Skyttedal.

Det är nu drygt två år sedan EU-valet. Kristdemokraterna mötte väljarna med ett budskap om ”ett lagom EU”. I detta lade vi en innebörd om att EU kan misslyckas både genom att göra för mycket, och genom att göra för lite. Våra politiska förslag i valrörelsen innebär ett EU som tar ett steg tillbaka inom vissa områden, allt medan samarbetet fördjupas inom andra områden.

KD:s budskap i valrörelsen är något jag försöker bära med mig i den politiska vardagen. Det gjorde jag även häromveckan när Europaparlamentet behandlade EU:s kulturprogram ”Kreativa Europa”. Det är ett program vi kristdemokrater motsatt oss. Vi är helt enkelt av uppfattningen att EU är fel forum för kulturpolitik.

Förvisso är det så att begreppet kulturpolitik kan innebära båda det ena och det andra. Stöd till allt från statliga museer med bedömt nationellt intresse till arkivverksamhet till alternativ performancekonst kan rymmas i begreppet. En del av detta är naturligtvis mycket angelägen verksamhet, medan annat möjligen borde finansieras på andra sätt än genom skatteintäkter.

Frågan om kulturens finansiering är inte lätt. Kulturen ska stå fri från politiken, heter det, men hur man än vänder och vrider på det blir det en politisk bedömning vilken typ av verksamhet som har ett tillräckligt stort allmänintresse för att också få stöd via skattemedel.

En annan relaterad frågeställning är vilken politisk nivå som ska ansvara för stöd till kulturen. Svaret är inte entydigt här heller. Olika typer av kulturstöd finns såväl på nationell och regional som på kommunal nivå. Mindre känt är kanske att det alltså finns en till stödnivå i form av EU.

Kulturprogrammet Kreativa Europa är ett subventionsprogram för kultur som delar ut stöd över hela EU. Under den budgetperiod vi är inne i nu väntas programmet dela ut 2,2 miljarder euro till olika projekt som uppfyller programmets kriterier. Det är en drastisk höjning av budgeten i relation till den förra budgetperioden. En höjning som dessutom sker under en period då EU-kommissionen vill driva igenom EU-skatter för att det inte längre går att få plus och minus att gå ihop enbart genom medlemsintäkter.

Majoriteten av pengarna i programmet används till film- och tv-produktion, vilket faktiskt är ett område som är extra olämpligt att förlägga till EU-nivå. För hur motiveras att filmproduktion i Sverige subventioneras med statliga medel? Jo, det faktum att svenska språket sägs vara allt för litet för att det på marknadsmässiga villkor ska produceras kvalitetsfilm på svenska.

Och visst är det svenska språket ett svenskt allmänintresse. Men det är svårt att påstå att det portugisiska eller bulgariska språket är ett allmänintresse för svenskarna. Ändå subventionerar svenska skattebetalare film- och tv-produktion över hela Europa genom EU:s kulturprogram. Jag har svårt att se logiken i detta.

EU är till för, och bör begränsas till, områden där det finns tydligt mervärde av gemensamma europeiska lösningar. Det saknas, milt sagt, inte sådana exempel. Men kulturpolitiken är, enligt min ödmjuka mening, inte ett sådant område.

Sara Skyttedal

Europaparlamentariker (KD)

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.