Replik: Skogsäagre, vakna och se vad ni gör

Så länge skogsägare och politiker inte skaffar sig kunskap om hur dagens brutala trädodling påverkar ekosystemet så kan vi inte stoltsera med hur bra svenskt skogsbruk är, skriver Roger Adolfsson.

Svar till Peter Helander med flera (NWT 27/5).

Som en reaktion på det debattinlägg kring skogsutredningen som Peter Helander med flera skrev den 27 maj så vill jag ge en alternativ syn på skogen. Att skogsägare genom generationer skulle ha vårdat skogen är ju i så fall ur ett ensidigt ekonomiskt perspektiv som i första hand gynnar skogsindustrin.

Att säga att ”det man äger vårdar man”, som kunde läsas i tidningen, är ju ganska tomt och vridet när skogsägare inte verkar ha kunskap om vad deras ingrepp får för konsekvenser på ekosystemet. Den biologiska mångfalden har hittills kommit långt ner i prioriteringslistan, och så länge skogsägare och politiker inte skaffar sig kunskap om hur dagens brutala trädodling påverkar ekosystemet så kan vi inte stoltsera med hur bra svenskt skogsbruk är.

Stärkt äganderätt är i sig inte fel men det krävs då att ägaren vet vad den sysslar med. Att tappa förtroende för myndigheterna kan jag förstå, när statligt ägda Sveaskog skulle kunna vara en förebild och representant för övriga, att inte hugga ner skyddsvärda skogar med oersättliga värden.

Allt kan inte få vara bara kronor och ören. Att den privata äganderätten sedan ändringen 1993 skulle ha skapat en mångfald av skogar som vi älskar att vara i, som Peter Helander med flera skrev, kan jag inte hålla med om. Den skog vi älskar att vara i finns i skyddade områden där skogen får lov att utveckla sig fritt, så som i nationalparker och reservat. Att gå på ett nyligen markberett hygge, eller i en mörk monokulturell granodling tror jag inte majoriteten av folk älskar. Och det är det vi i generationer har skapat.

Sedan kan man ju tänka utanför den mänskliga bubblan och föreställa sig hur övriga djur och växter mår av att deras hem plötsligt jämnas med marken? En kalhuggen yta släpper dessutom ut mer koldioxid än den binder, i många, många år.

Dagens skogsbruk bidrar inte med biologisk mångfald och socialt trevliga skogar, utan det motsatta. Men det finns alternativa sätt att bruka skogen om man är lite intresserad. Läs på, skogsägare. Om vi alla läser på om vad vetenskapen konstaterar så kan vi göra bättre och ändå få kronor och ören över.

Sedan så borde vi skogsägare bli tuffare mot virkesköpare och ställa våra egna krav på priser. Är det inte lite bakvänt att köparen ska bestämma priset? Det skulle inte funka att gå på affären och sätta egna priser.

Som ägare till virkesåkrar kan jag tyvärr inte stoltsera med så mycket biologisk mångfald, men jag kan göra ett val att låta mångfalden få en chans så länge jag lånar rätten att styra, och hoppas att kommande ägare tänker på skogen, djuren, växter och människor som en helhet vi inte kan slita i stycken utan konsekvenser.

Roger Adolfsson

Skogsägare