LO:s problem med SD

Ledare
PUBLICERAD:
SD tar från LO.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Stödet för Sverigedemokraterna bland LO:s medlemmar fortsätter att öka, samtidigt som stödet för Socialdemokraterna minskar. Det visar de nedbrutna siffrorna från Statistiska Centralbyråns stora partisympatiundersökning. Detta är definitivt ingen ny utveckling, men skillnaderna mot för bara ett halvår sedan är markant.

Detta kommer i längden att ställa till det för den så kallade fackligt-politiska samverkan som råder mellan LO och S. Det blir svårt att upprätthålla en roll som två grenar från samma arbetsrörelse om stödet bland medlemmarna fortsätter att svikta. Egentligen borde det vara svårt redan i dag, men vanans makt är stor.

Dessutom är det ett demokratiskt problem att vi har bärande delar av fackföreningsrörelsen, som få arbetstagare kan komma undan, knutet till ett särskilt politiskt parti. Det har i och för sig varit värre. Minns när alla LO-medlemmar var kollektivanslutna till det socialdemokratiska partiet.

Stödet för SD bland LO-folket är enligt SCB 25,8 procent, upp från 22,3 i november, medan stödet för S har sjunkit från 40,1 till 35,1 procent. Ett rejält ras på så pass kort tid. Noterbart är också att stödet för Moderaterna ökat och nu är större än för Vänsterpartiet – 12,6 respektive 11,2 procent. Räknar man med Centern så har de gamla allianspartierna och SD en majoritet bland LO:s medlemmar.

Allt detta pekar på att LO:s inflytande på svensk politik kommer att minska framöver, och det är faktiskt lika bra. Det vilar som sagt något osunt över den här sammankopplingen mellan fack och parti. Och ju färre LO-medlemmar som faktiskt sympatiserar med S, desto svårare blir det att upprätthålla den maktaxeln.

Nu har det förvisso inte med SD-stödet att göra, men det finns andra tecken på LO:s minskande makt. Det tydligaste är nog den överenskommelse om arbetsrätten och lagen om anställningsskydd, vars detaljer presenterades häromdagen, som slutits mellan fack, arbetsgivare och staten, och där LO är splittrade. De största förbunden Kommunal och IF Metall är med på tåget men inte hela LO.

Socialdemokraterna försöker sig nu på en retorisk vänstersväng i framför allt den ekonomiska politiken, med stora skattehöjningar, men det lär knappast hjälpa att få tillbaka fler arbetarväljare. Dels så är även vanliga arbetare förlorare på skattehöjningar, och dels så är det inte de frågorna som gör att många LO-medlemmar röstar på SD eller på något borgerligt parti.

Det handlar mer om tryggheten, oron för den ökade kriminaliteten, den bristande integrationen och den oansvariga migrationspolitiken. På alla dessa områden är S tagna som gisslan av sina samarbetspartier Miljöpartiet, Centern och Vänsterpartiet. S-företrädare kan låta tuffa ibland, men de levererar ju inte och snart att S styrt landet i två mandatperioder. Detta är dilemmat för S och för LO. De förmår inte att bryta den utvecklingen.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.