Replik: Fel att prioritera ett visst byggmaterial vid om- och tillbyggnaden av Centralsjukhuset

Debatt
PUBLICERAD:
Jag vill därför uppmana ansvariga politiker i regionen att ställa krav så att efterfrågan ökar på klimatförbättrad betong istället för konventionell betong, skriver Malin Löfsjögård. (Bild från byggandet av Fredricelundsskolan i Karlstad.)
Foto: Andreas Ahl
Det går inte att påvisa att ett visst byggmaterial generellt sett ur ett livscykelperspektiv är bättre än något annat gällande klimatpåverkan, skriver Malin Löfsjögård.

Svar till Anders Bengtsson med flera (NWT 26/4).

En rad företrädare för skogsnäringen uppmanar Region Värmland i en debattartikel att förorda trä som byggmaterial i samband med till- och ombyggnaden av Centralsjukhuset i Karlstad. Skribenterna menar bland annat att det skulle bidra till en hållbar regional utveckling i Värmland och minskad klimatpåverkan.

Det finns en återkommande diskussion om vilket byggmaterial som har minst påverkan på miljön och klimatet. Vissa regioner och kommuner i Värmland har till och med valt att ta fram en speciell strategi för att prioritera ett visst byggmaterial. Jag anser att detta är helt fel väg att gå eftersom det inte går att påvisa att ett visst byggmaterial generellt sett ur ett livscykelperspektiv är bättre än något annat gällande klimatpåverkan.

Strategier som premierar endast ett byggmaterial leder också till osund konkurrens med risk för ökade byggkostnader, minskade innovationer och att de hållbarhetsvinster som eftersträvas inte uppfylls. Istället handlar det om att se till det specifika projektets krav och förutsättningar och utifrån det finna den bästa lösningen för hela konstruktionen sett ur ett livscykelperspektiv. Detta måste givetvis också gälla för till- och ombyggnaden av Centralsjukhuset i Karlstad.

Sedan flera år tillbaka driver betongbranschen ett intensivt arbete med att utveckla betong som ger minsta möjliga klimatpåverkan. Redan i dag finns det klimatförbättrad betong på marknaden som innebär en minskning av utsläpp på uppemot femtio procent beroende på typ av konstruktion.

Inom ramen för Fossilfritt Sverige har betongbranschen tillsammans med andra aktörer i värdekedjan tagit fram en färdplan för klimatneutral betong. Senast 2030 ska det finnas klimatneutral betong på marknaden och senast 2045 ska all betong vara klimatneutral.

Dagens klimatförbättrad betong som redan finns på marknaden har den konventionella betongens alla fördelar som hållfasthet, beständighet, den kan varken mögla eller brinna och är återvinningsbar. För att betong ska ha minsta möjliga klimatpåverkan handlar det också om att optimera helheten i en byggnation och använda rätt betong på rätt plats.

Jag vet att krav och efterfrågan driver på utvecklingen. Jag vill därför uppmana ansvariga politiker i regionen att ställa krav så att efterfrågan ökar på klimatförbättrad betong istället för konventionell betong i samband med nya, och framtida byggnadsprojekt.

Parallellt med detta finns det också i dag ett stort utbildningsbehov om hur det är möjligt att under hela byggprocessen kraftigt minska betongens klimatpåverkan. Genom att ställa krav, öka efterfrågan och stärka kunskapen om klimatförbättrad betong ökar möjligheterna avsevärt att vi uppnår målet att Sverige 2045 är ett klimatneutralt samhälle.

Jag välkomnar självklart en fortsatt diskussion kring ett framtida hållbart och klimatsmart byggande i Värmland. Dock är det viktigt att de argument som förs fram i debatten har vetenskaplig grund och stämmer överens med verkligheten.

Jag ser framemot att få möjligheten att träffa företrädare för Region Värmland och fortsätta diskussionen kring framtidens byggande och olika materials egenskaper inför om- och tillbyggnaden av Centralsjukhuset i Karlstad.

Malin Löfsjögård

Vd, Svensk Betong

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.