Insändare: Hyser polisen agg mot tyska premiumsportbilar?

Insändare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Insändarskribenten som körde med en icke godkänd registreringsskylt på sin Porsche tycker att polisen inte ska ägna sig åt biljakter i onödan.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Fredagen den 28 maj färdades vi på 61:an i riktning mot Karlstad då vi i höjd med Klacksjön (väster om Fagerås) mötte en målad polisbil. Kort därefter, strax före avfarten från 61:an mot Edsvalla, såg jag i min backspegel samma polisbil med påslaget blåljus.

Eftersom jag har ”rent mjöl i påsen” var jag övertygad om att det rörde sig om en utryckning föranledd av pågående brott varför jag blinkar och håller till höger för att släppa fram polisbilen. Döm om min förvåning när den fortsätter bakom mig och även slår på blinkande rödljus för att jag ska stanna. Vi svänger in på närmaste parkeringsficka som är belägen strax före rastplatsen i anslutning till bron över Norsälven. Polisbilen stannar bakom med påslaget blåljus varefter tre poliser (varav en aspirant) stiger ur och kommer fram till min bil. På min fråga om varför jag blivit stoppad får jag till svar att det rör sig om en flygande inspektion föranledd av att man sett att jag i fronten på min bil har en registreringsskylt som inte är godkänd enligt trafikförordningen. De har även sett att jag blivit stoppad för samma ”grova” förseelse i juni 2019.

Jag förklarar att då hade jag en skylt fasttejpad i frontrutan eftersom det saknades en skylthållare vid leveransen av min då nya bil ett par dagar tidigare. Eftersom det tog tid att få fram skylthållaren beställde jag en självhäftande registreringsskylt för att slippa borra hål i fronten. Den självhäftande skylten har exakt samma utseende som en godkänt skylt men är något mindre men ändå fullt läsbar för andra trafikanter, polis och fartkameror.

Jag har således kört med denna skylt som av polisbefälet felaktigt benämndes ”klistermärke” i ganska precis två år och har under den tiden med stor säkerhet mött ett antal polisfordon utan att det till dags dato föranlett någon åtgärd.

Jag vill klargöra att jag kommer att betala mina böter utan någon protest även om jag tycker att bötesbeloppet är högt i förhållande till den lindriga förseelsen.

Det som däremot får mig att reagera är att detta ”brott” föranleder att man bestämmer sig för att vända och i hög hastighet jaga i kapp för att stoppa mig. Vi möttes på en sträcka med 80 kilometer i timmen som kort därefter, i min riktning, övergår i en 2+1- väg med en hastighetsgräns om 100 kilometer i timmen. Inom ett par minuter har man således vänt på en för tillfället hårt trafikerad väg och hunnit i kapp mig som hållit lagstadgat hastighet. Det betyder att man måste ha färdats i cirka 200 kilometer i timmen på en väg med dels 80 och dels 100 kilometer i timmen för att överhuvudtaget ha någon möjlighet att stoppa mig inom den korta tidsrymden. Jag skulle vilja se den riskanalys som motiverar en dylik insats för att stoppa ett fordon med felaktig registreringsskylt.

Nu har jag inget emot poliser, tvärtom, jag är övertygad att de utför sitt jobb så gott de kan efter givna förutsättningar. Det talas dock ofta om polisens bristande resurser, men det kanske också handlar till viss del om felprioritering? Under tiden som vi stoppades konstaterade min hustru att vi passerades av två fordon där föraren pratade i handhållen mobiltelefon men detta föranledde ingen åtgärd från polisens sida.

Jag vet inte om polisbefälet ville inspirera medåkande aspirant inför framtida insatser eller om densamme hyste ett allmänt agg mot tyska premiumsportbilar men nog tycker jag insatsen milt uttryckt kan benämnas som ”overkill”.

Vore intressant att höra om högre chefer hos polismyndigheten försvarar insatsen som motiverad eller om de kanske rent av är av samma uppfattning som mig.

911:an

PS. Till det hundratal trafikanter som under det cirka 20 minuter långa ”tillslaget” passerade platsen vill jag bara säga: Ni hade fel, det handlade inte om någon hastighetsöverträdelse - det var som framgår ovan ett mycket allvarligare ”brott”.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.