Svenska skolan ett enda stort Waldorf-experiment

Ledare
PUBLICERAD:
Mobbning med radikal pedagogik.
Foto: Janerik Henriksson/TT
En aktuell dokumentärserie på SVT har orsakat debatt. ”Dokument inifrån – De utvalda barnen” skildrar Solviksskolan i Järna, en Waldorfskola som under 1980- och 1990-talen hade en ovanligt radikal pedagogik.

Flera elever som i dag är vuxna ställer sig kritiska till hur undervisningen bedrevs. De beskriver en skolgång utan scheman eller uppdelning i ämnen. Fokus låg på kreativitet och personlig utveckling. Många av lärarna saknade behörighet.

En tidigare elev brister i gråt när hon berättar att hon under sin skoltid inte lärt sig skriva eller räkna. En annan konstaterar att man inte hade, än mindre läste i, några böcker. Andra berättar att våld och mobbing var vanligt. Det rådde ”Flugornas herre” när lärarna valde att titta bort.

Personalen på skolan får också komma till tals och är mycket öppenhjärtig. En tidigare rektor erkänner att skolan manipulerade betygen för att dölja kunskapsbrister.

Grundaren berättar att han ville forma en utbildning som var långt från den han själv fått. Den hade varit full av krig och årtal, samt Hallands fyra åar. ”Fullständig skit”, enligt den nu 88-årige pedagogen som fungerade som mentor för yngre kollegor. En vanlig skola formar ”fjuttiga människor”, enligt honom. Hans undervisning skulle i stället förändra världen.

I debatten har kritiken riktats mot den pedagogiska ledaren, mot den enskilda skolan, och mot Waldorfpedagogiken och den bakomliggande antroposofin. Men berättelsen om de utvalda barnen kan lika gärna ses som en liknelse för hela den svenska skolan från 1960-talet och framåt.

För det är inget unikt att en skola i Sverige kännetecknas av bristande struktur och stökig skolmiljö. Enligt Skolinspektionen saknar faktiskt var fjärde svensk skola grundläggande studiero. Sex av tio niondeklassare säger att undervisningen i deras klassrum påverkas av stök. Och ordningsproblem är det vanligaste skälet till att nyexaminerade lärare väljer att lämna yrket.

Det är heller inte ovanligt att skolor dopar betygen. Betygsinflation är ett fenomen som idag påverkar hela utbildningssystemet.

Likaså är det inget unikt att barn går igenom svensk skola utan att lära sig skriva eller räkna ordentligt. Vid det här laget finns mängder av larmrapporter om just detta. En färsk undersökning från Sveriges ingenjörer visar att kunskaperna i matematik fortsatt att rasa under tiotalet, trots fler undervisningstimmar.

De tidigare lärarna i dokumentären är i dag självkritiska. De ville väl men inser att det inte blev bra. ”Vi var inga bra lärare”, konstaterar den tidigare pedagogen.

Även det går att flytta till hela den svenska skolan. De radikala pedagogerna ville väl. De ville bort från en skola som de ofta med rätta uppfattade som auktoritär, och en kunskapssyn som var omodern. Problemet var att man styrde för långt åt andra hållet. Ett klassrum utan en vuxen blir stökigt och risken för mobbning ökar. Barn som inte lär sig skriva och räkna får svårt att förändra världen.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.