Privat skogsägande för långsiktig hållbarhet

Debatt
PUBLICERAD:
Vår förhoppning är att du, liksom vi, vill att skogen ska fortsätta vara en plats som ger en grund för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, skriver Ivan Påhlson-Möller och Carl Silfverschiöld.
Foto: Karin Bonde
Vi som arbetar med och i skogen älskar vår skog och vill se den växa både för att den är vacker, för att den är en del av vår lön och för att våra barn ska ta vid där vi slutar, skriver Ivan Påhlson-Möller och Carl Silfverschiöld.

Just nu pågår en intensiv debatt om skogens framtid. För den stora allmänheten är skogen en del av Sverige, något vi alla med självklarhet ska kunna ta del av. Därtill är skogen grunden till vårt välstånd, ryggraden i vår ekonomi, basen för en levande landsbygd.

Debatten blir ofta en smutskastning mellan två läger som väljer att tolka fakta på olika vis. I en bransch där alla är överens om att förnybara resurser är bättre än de icke förnybara är forskarvärlden delad i vad som är sanning om det bästa för miljön – en helt orörd skog eller en som förvaltas aktivt efter gällande regler.

Vår förhoppning är att du, liksom vi, vill att skogen ska fortsätta vara en plats som ger en grund för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Det vill säga att man kan fortsätta bedriva ett aktivt friluftsliv i en skog där biologisk mångfald samsas med skogsbruk som ger en god ekonomi åt ägaren, det lokala samhället och Sverige som helhet.

Sveriges Jordägareförbund och vår regionala förening Mellersta Götalands Jordägareförening består av privata jord- och skogsägare. I vårt land finns ungefär 320 000 privata skogsägare. Cirka 75 procent av landets skog ägs antingen genom enskilt ägande eller privata aktiebolag. Våra medlemmar är privatpersoner som sköter sin skog efter eget huvud och hjärta och följer de regler som staten satt upp.

Vi som arbetar med och i skogen älskar vår skog och vill se den växa både för att den är vacker, för att den är en del av vår lön och för att våra barn ska ta vid där vi slutar. Vi gör det med hänsyn till skogens arter, kulturmiljöer och friluftsliv. Vid avverkning sparar skogsägare frivilligt 5 procent av sin mark och tar i genomsnitt 10 procent extra hänsyn, till exempel för vattendrag eller värdefulla områden i skogen. Det har bevisats öka den biologiska mångfalden. (Källa: SCB och Riksskogstaxeringen.)

Vi ser med oro på hur den politiska kartan flyttas åt en mer och mer statligt förvaltad skog. Hur ideella intressen kan styra över företagande genom regler som formulerats av dem som inte ser den hållbara helheten. Livslång ägarkunskap körs över av politiker som vart fjärde år behöver vara tillräckligt populära för att väljas om. Nya propåer kommer både från vår egen regering och från EU.

Ta med dig en vidgad vy nästa gång du ger dig ut i naturen. Låt oss markägare fortsätta bedriva en livskraftig ekonomisk verksamhet på landsbygden och i kommande generationer kunna vårda skogen med långsiktig hållbarhet, både social, ekologisk och ekonomisk.

Ivan Påhlson-Möller

Ansvarig för Värmland, Mellersta Götalands Jordägareförening

Carl Silfverschiöld

Ordförande, Mellersta Götalands Jordägareförening

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.