Skogen är en konfliktyta där olika intressen möts, men också en högaktuell konstarena.
Nu är det klart vilka tre konstnärer som ska komma till Brunsberg för att delta i Konstfrämjandets projekt Skogen mellan oss. Det omfattar sex län och rymmer de flesta aspekter på temat skog.
Konstfrämjandet i Värmland är en av aktörerna i Skogen mellan oss, som också omfattar Örebro, Västmanland, Dalarna, Gävleborg och Uppland.
Totalt berörs ett femtontal platser, både städer och byar.
I Värmland har skogsprojektet redan börjat synas i Konstfrämjandets galleri på Herrhagen, där Hammarökonstnären Annika Eriksdotter just nu ställer ut på temat skog.
Tre konstnärer klara
I början av sommaren ska projektet också bubbla upp i Brunskog, där den gamla skogsforskningsstationen i Brunsberg utanför Arvika blir ett nod i projektet. Där ska tre konstnärer ha residens:
– De kommer i mitten av juni och ska ha en uppstartsvecka, säger Janove Ekstedt.
De tre som valts ut är Marcus Wallström från Ljusdal, Annie Jonasson, som är från Edane men är uppväxt på Brunsberg, och Johanna De Verdier från Arboga.
Söktrycket var högt: 21 konstnärer sökte till de tre platserna.
– Och det var inte lätt att ta ut. Det var väldigt kompetenta ansökningar, säger Janove Ekstedt, som dock känner sig trygg i valet som gjorts.
– Nu har vi en blick inifrån via Annie och två utifrån, som kan bli någon synergi ihop.
Har träffats digitalt
En av dem har hunnit vara på plats, men alla tre har setts, digitalt.
– Vi har träffats via Zoom. De är väldigt sugna på att utforska sitt arbete, rapporterar Janove Ekstedt.
– De kommer tillbaka i augusti.
Då, den 28 augusti, blir det samling på – Kottplatsen.
– Det är ett skogstorg och då gör vi en poetisk skogsfestival där, dit folk får komma. Man kommer dit under en hel dag och kan delta i olika aktiviteter och en av aktiviteterna är konstnärernas presentation.
Skogens kvinnor
Andra aktiviteter är bland annat guidade skogsvandringar med konstgruppen Otalt, som berättar om kvinnor med anknytning till skogen.
Därtill ska en ung forskare från Linköpings universitet berätta om sin forskning kring kreativa yrken på landsbygden.
Allt ska pandemianpassas så det blir få deltagare i varje programpunkt. Totalt sett blir det ändå många möten och även de företag som idag är verksamma på den tidigare skogsforskningsstationen ska presenteras.
– Tanken är att lyfta platsen också, och att vi rör upp någon gryta.
Tema i tiden
Janove Ekstedt konstaterar att skogen är ett tema i tiden, inte bara för att allt fler hittat ut på vandring i skogarna under pandemin.
Många har synpunkter på skogen; vad den ska användas till, hur den ska vårdas, var den ska bevaras och hur den ska bli bränsle, kläder, förpackningar...
– Det som kan vara lite mastigt att bita i, är att det är en konfliktyta utifrån ägande, både skogsägare och vi som inte är ägare, eller tror att det är vi som äger våra svampställen, säger Janove Ekstedt.
Konsten ger frizon
Kottplatsen är tänkt som ett forum där man kan träffas och mötas, men:
– Det är mycket lättare att få tag på folk som tror att de äger sina svampställen, än dem som äger skogen. Det är en konflikt, men jag tycker att samtalet är så viktigt, säger Janove Ekstedt.
Konsten kan vara en hjälp att få igång sådana samtal.
– Konsten har en frizon att kunna lyfta svåra frågor.
En sommarsalong på Gammelvala ska det också bli, i samarbete med Brunskogs hembygdsförening. 16 konstnärer är inbjudna att ge sina tolkningar av skogstemat.
Möts i läsningen
I projektet finns också en bokcirkel, där skogens olika värden också kan diskuteras.
– Där går man inte in i en konflikt med att man ska ha rätt, utan man går in för att utbilda sig. Man läser sådant man annars inte tänkt att läsa och så diskuterar man utifrån det man läst. Det är inget krig om vem som har rätt och fel, utan att man ska lyssna på varandra. Där har konsten en jätteroll. Den går in från ett annat håll, säger Anne Sundkvist.