Kommunala polisen tillbaka

Ledare
PUBLICERAD:
Ordningsvakter som kommunala poliser.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Snart kan det bli bättre ordning på ordningsvakterna. Den 21 maj presenterade regeringens utredare flera förslag på hur ordningsvakternas befogenheter kan ändras, så att de kan komplettera polisen ännu mer. Flera av förslagen är välkomna, men de får också ordningsvakterna att än mer likna en kommunal poliskår.

Det är på många sätt logiskt att en överbelastad polis skall kunna kompletteras med ordningsvakter för enklare trygghetsskapande insatser. Det kan handla om att patrullera i stadskärnor och ingripa när någon exempelvis är överförfriskad och då blir till fara för både sig själv och andra.

Men en ordningsvakt måste i ett sådant läge vänta på att polisen skall komma för att transportera en person till sjukhus eller tillnyktringsenhet. Det är en av sakerna som utredningen vill ändra på, så att ordningsvakter på egen hand, enligt polisens instruktioner i varje enskilt fall, skall kunna transportera omhändertagna personer.

Med utökade befogenheter är det också rimligt att utbildningen förlängs, enligt förslaget från dagens 80 timmar till minst 160. Därtill vill utredningen införa en proportionalitetsbestämmelse, som anger hur mycket våld en ordningsvakt får använda, beroende på vad syftet är.

Det är dock märkligt att utredningen vill lätta på vissa krav i kontrollen av de som vill bli ordningsvakter. Det innebär att Säkerhetspolisen inte längre skall kontrollera personerna, med motiveringen att många av dem inte deltar i säkerhetskänslig verksamhet. Men det går inte i linje med ambitionen att göra ordningsvakterna till en ännu större förstärkning av polisen.

Förslagen skulle innebära att ordningsvakterna blir ännu mer av en förlängning av lagens långa arm. Det är alltså fortfarande polisen som utbildar ordningsvakter och som fattar avgörande beslut vid ingripanden. Däremot är det i stor utsträckning kommuner och i vissa fall regioner som beställer och betalar för ordningsvakterna. Längre utbildning, utökade befogenheter och faktumet att de dessutom skall kunna användas till fler ändamål, gör att ordningsvakter snarare blir ett täcknamn för en kommunal polis.

Det är visserligen frivilligt för kommunerna att anlita ordningsvakter, men med tanke på oron och brottsligheten på många platser är det sällan mycket till val. I grunden bygger det på att staten inte har lyckats med sin uppgift att upprätthålla ordning och säkerhet. Ändå skriver utredningen att det finns ”ökade förväntningar på trygghet i samhället”, och att det skulle vara det som ligger bakom att polisen inte räcker till.

Men det är knappast så att människor förväntar sig mer trygghet än tidigare. Det har bara blivit svårare för bland annat polisen att säkra tryggheten, av många olika anledningar. Då får ordningsvakterna bli kommuners egen polis, att sätta in när situationen kräver det.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.