En dopad idrottsutövare på mediemarknaden

Debatt
PUBLICERAD:
Jag har inte heller några problem med att public service ska visa sport och stora evenemang som VM, OS eller EM eller kulturevenemang men varför dokusåpor eller Melodifestivalen, skriver Tor Nilsson.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Public service tar inga ekonomiska risker så som konkurrenterna tvingas att göra, skriver Tor Nilsson.

Riksdagen har beslutat att public service ska vara brett och mångsidigt och bedrivas oberoende från politiska och kommersiella intressen. Ska verkligen public service utbud vara brett och uppfyller den målet att inte agera kommersiellt? Ska den ha en annan funktion än de privata på marknaden än de andra aktörerna?

Tidigare hade vi enbart public service som radio- och tv-utbud. Den hade då ett liknande ansvar som Systembolaget har i dag gällande alkoholhaltiga drycker. Det skulle bara finnas en aktör som stod för utbudet men den som betalade licensen skulle få något som överensstämde med det hen ville ha. Det innebar att ibland på bästa sändningstid kunde det sändas program som den stora majoriteten bara suckade över och tvingades genomlida. Inget fel med det då.

I dag råder andra förutsättningar för mediemarknaden då privata mediebolag, internet och sociala medier har kommit in på marknaden. Rollen för public service borde därför då också ha förändrats men tyvärr hängde public service med i den kommersiella utvecklingen. Public service konkurrerar i dag om tittar- eller lyssnarsiffrorna samt sponsorer och därmed om reklamintäkter.

Problemet med detta är att den har bättre villkor än konkurrenterna då den är skattefinansierad. Public service tar inga ekonomiska risker så som konkurrenterna tvingas att göra. De privata mediebolagen finansieras ju mer eller mindre av reklamintäkter och är därmed i en mer utsatt position på mediemarknaden än vad public service är. Jag anser därför att public service agerar som en dopad konkurrent på mediemarknaden.

Public service är en viktig aktör – men vilken funktion bör den ha? Att public service ska vara kvar är viktigt men den ska ha ett annat utbud än vad de privata aktörerna har. Debattprogram och kritisk granskande journalistik som granskar makten har jag inga problem med. Jag har inte heller några problem med att public service ska visa sport och stora evenemang som VM, OS eller EM eller kulturevenemang men varför dokusåpor eller Melodifestivalen?

Public service är en del av kulturpolitiken och då är det av stor vikt att kulturutbudet fredas från politisk klåfingrighet. Politiker ska inte kunna bestämma utbudet och vad som ska granskas. Public services unika roll i branschen innebär att den borde nischa sitt utbud till att vara en nyhets-, kunskaps-, kulturell-, lokal- och folkhälsokanal. Det finns säkert annat också men underhållningen kan de privata ta över.

Public service har en unik funktion jämfört med andra medieföretag då finansieringen är tryggad och då är det naturligt att det ställs starka krav på att verksamheten uppfattas att vara opartisk och neutral. Den bör därför inte konkurrera med de andra mediebolagen för att allmänheten fortsättningsvis ska ha ett stort förtroende för den. Risken är annars att public service konkurrera ut de privata bolagen och då har vi indirekt hamnat i samma situation som medierna i Ungern och Polen.

Tor Nilsson

Moderat sympatisör

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.