LO omprövar EU

Ledare
PUBLICERAD:
LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson slänger in en brandfackla.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Att en hög LO-företrädare öppet leker med tanken på att lämna EU får ses som en varning till både regeringen och unionen, men också som en sorts politisk testballong. I alla händelser kommer det att öppna för en bredare diskussion om Sveriges förhållningssätt till EU, eller borde i alla fall göra det.

Det var i en intervju i LO:s tidning Arbetet (19/5) som fackorganisationens avtalssekreterare Torbjörn Johansson i frustration sade att man kan diskutera ett fortsatt svenskt EU-medlemskap. Bakgrunden är irritationen och ilskan över förslaget från EU-kommissionen om europeiska minimilöner som skulle omfatta alla medlemsländer. Det går nämligen på tvärs mot det svenska systemet där det är arbetsmarknadens parter som i förhandlingar bestämmer om löner och anställningsvillkor.

Det går verkligen att förstå avtalssekreterarens irritation. Tondövheten från EU-håll i den här och de flesta andra frågor som handlar om ökad överstatlighet är i det närmaste monumental, och efter Brexit har den bara blivit ännu värre. Annars borde man ju ha funderat ett slag över vad det var som ledde fram till att Storbritannien till slut lämnade unionen.

Nu är det inte LO centralt som säger detta, utan "bara" Torbjörn Johansson, som inte ens är förtroendevald. Men en avtalssekreterare är å andra sidan inte vem som helst. Hans åsikt delas också av många inom Landsorganisationen. En som uttrycker förståelse är Byggnads ordförande Johan Lindholm. Johansson hade inte gjort sitt utspel utan att veta att stödet internt var tillräckligt stort.

Man får också komma ihåg att det var LO som en gång såg till att Sverige gick med i EU. Socialdemokraterna hade aldrig kunnat svänga om EU-medlemskapet utan att ha sin fackliga gren med sig. Detta efter att man fick försäkringar om att den svenska modellen, med sin arbetsrätt och sina kollektivavtal, skulle kunna behållas. Kan det nu bli LO som gör att vi lämnar unionen?

Johansson säger i intervjun att "vi måste fundera på om det finns andra allianser vi skulle kunna ingå i", vad nu det betyder. Det finns inga realistiska alternativ till EU, ens med Norge och Storbritannien, som han föreslår. Tillgången till den inre marknaden och den fria rörligheten är alltjämt av avgörande betydelse för Sverige, våra företag och våra arbetstillfällen. Svenskt näringsliv kallar det "destruktivt" att prata om en Swexit.

Och så är det, men det går inte att reflexmässigt vifta bort farhågorna om vart EU är på väg. Även många borgerligt sinnade personer är oroade över utvecklingen, och detta måste dryftas. Regeringen måste också sättas under press.

Till stor del är det här med minimilönerna regeringens och Stefan Löfvens fel, även om Torbjörn Johansson går som katten kring het gröt när det gäller att direkt kritisera statsministern. Det var Löfven som kallade till ett socialt EU-toppmöte i Göteborg 2017, som sedan blev den sociala pelaren som gjort det möjligt för kommissionen att lägga detta förslag om minimilöner.

Bara den naive kunde tro något annat, och att det kommer att sluta med minimilöner. Det här är tyvärr bara början och då gäller det att vi har en regering som kan mota federalist-Olle i grind.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.