Replik: Likvärdighet i skolan för Liberalerna

Debatt
PUBLICERAD:
Ska skolan ha lika förutsättningar och villkor för alla elever i hela landet behöver skolan betraktas som en nationell angelägenhet där staten, inte kommunerna, behöver ta ansvar, skriver Anton Sjöstedt och Roger Haddad.
Foto: Hasse Holmberg/TT
De som driver friskolor måste göra det långsiktigt. Det ska vara höga krav på alla skolor – oavsett huvudman, skriver Anton Sjöstedt och Roger Haddad.

Svar till Gunilla Svantorp (NWT 11/5).

För Liberalerna innebär en likvärdig skola bland annat ett statligt huvudmannaskap. Ska skolan ha lika förutsättningar och villkor för alla elever i hela landet behöver skolan betraktas som en nationell angelägenhet där staten, inte kommunerna, behöver ta ansvar.

Det ingår tack vare Liberalerna i januariavtalet att tillsätta en utredning vars uppdrag är att ta fram ett beslutsunderlag om förstatligande av skolan. Denna utredning har blivit verklighet och Liberalerna går till val på att förstatliga skolan. Statligt huvudmannaskap är dessutom någonting som både Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet efterfrågar.

Gunilla Svantorp (S) hänvisar till Björn Åstrands utredning om en likvärdig skola. Bristen i den utredningen var att Socialdemokraterna inte hade förmåga att ta steget fullt ut kring hur staten ska ta ansvar för skolan.

Vad gäller friskolor anser Liberalerna att fler elever ska få möjlighet att göra ett val av skola. För att lyckas med det är det viktigt med bättre information till så väl elever som föräldrar. Liberalerna vill även att kraven på friskolorna ska vara högt ställda. De som driver friskolor måste göra det långsiktigt. Det ska vara höga krav på alla skolor – oavsett huvudman. Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni har dessutom uttryckt oro för riskkapitalister i skolan.

Föräldrar ska inte behöva sätta sitt barn i kö direkt när man är på BB. Det försvårar för nyinflyttade i en kommun, för nyanlända med kort tid i Sverige och för vårdnadshavare som inte har all information som krävs för ett aktivt skolval. Liberalerna menar att systemet med kötid inte helt ska avskaffas, som Björn Åstrands utredning föreslår, utan bör justeras. En modell skulle kunna vara att vårdnadshavare tidigast ett år före skolstart ställer sig i kö till den skola man helst vill ha en plats på.

Avslutningsvis är det viktigt att resursfördelningssystemet i dag ändras. I dag ersätts kommunala skolor och friskolor utifrån samma principer. Till detta, vilket tyvärr kommit bort i debatten, har flera kommuner tilläggsbelopp, peng utifrån social vikt, en pott för elever i behov av särskilt stöd och så vidare. Detta fördelas utöver skolpengen till både kommunala som fristående skolor utifrån deras elevunderlag.

Men Liberalerna ser också ett behov av att förändra i resursfördelningssystemet. Skollagens intentioner om att resursfördelningen ska beakta elevernas behov samt socioekonomiska faktorer måste träffa bättre. Liberalerna anser att kommunala skolor, som har ett större och tyngre uppdrag kring beredskap, också måste kompenseras bättre när resurserna fördelas.

Anton Sjöstedt (L)

Kommunfullmäktigeledamot i Arvika kommun och legitimerad ämneslärare

Roger Haddad (L)

Skolpolitisk talesperson och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.