Den judiska staten befinner sig än en gång under attack från hänsynslösa terrorister. Och än en gång visar en stor del av omvärlden på en beklagansvärd brist på förståelse för att man försvarar sitt territorium, och istället lägger skulden på Israel.
Den senaste tiden har raketer utan urskillning haglat över Israel från den av terrororganisationen Hamas kontrollerade Gazaremsan. Det är inte första gången och tyvärr förmodligen inte den sista heller. Civila israeler har bara sekunder på sig att hitta skyddsrum eller på annat sätt ta betäckning.
Tack och lov så finns missilförsvarssystemet Iron Dome som oskadliggör de flesta, men med tanke på att det rör sig om tusentals raketer så fångas inte alla upp. Om så bara 10 procent slinker igenom luftvärnet så är det fullt tillräckligt för att sätta skräck i en hel befolkning vars enda "brott" är att de är judar. Men även andra folkgrupper i Israel har drabbats, inklusive den arabiska befolkningen.
Alla länder har inte bara en självklar rätt att skydda sin egen befolkning, det är deras skyldighet. Israel har alltså svarat på terrorangreppen genom att beskjuta de platser varifrån terrorgrupper som Hamas och Islamiska Jihad opererar. Helt medvetet använder sig dessa av civila palestinier, och nu också utländska journalister, som mänskliga sköldar, genom att placera ut sina raketer i bostadsområden och på hustak. Israel varnar också dessa inför varje motattack.
Ändå brukar all rapportering börja med de israeliska anfallen, och sedan kanske som en eftertanke att det var ett svar på palestinska attacker. De palestinska organisationerna spelar skickligt på propagandavärdet av sönderbombade hus, men det hade aldrig fungerat om det inte funnits en mottaglighet för det i media.
Israelerna lyckades i förra veckan med en skicklig manöver på folk att tro att en markinvasion av Gaza var nära förestående, varpå terroristerna smet ned i sitt underjordiska tunnelnätverk – kallat "Metron" – för att förbereda och gömma sig. Men istället så bombade det israeliska flygvapnet tunnlarna och slog ut många terrorister och deras vapen.
De här palestinska terrorangreppen äger rum med återkommande periodicitet. Vad som föranledde de attacker som sker nu är att den palestinska myndigheten på Västbanken ville ta bort uppmärksamheten från att "presidenten" Mahmoud Abbas, för närvarande inne på sitt 16:e år av en fyraårig mandatperiod, i slutet på april beslöt att ställa in planerade val eftersom hans Fatah-rörelse riskerade att förlora. Alltså började man uppvigla till våld mot Israel med början i Jerusalem.
I Jerusalem använde man som svepskäl en gammal tvist om fyra hus i bostadsområdet Sheikh Jarrah, där palestinier hotas av vräkning sedan de vägrat betala hyran. Från Tempelberget har man kastat ned sten, som lagrats i al-Aqsamoskén, på den judiska sidan. Rivalerna i Gaza ville inte vara sämre och började fyra av sina raketer och sedan har det eskalerat.
Den palestinska sidan har visat en konsekvent ovilja att komma överens med israelerna. Det undrar inte på eftersom de inte erkänner Israels rätt att existera. Till och med länder i arabvärlden har börjat tröttna på palestinierna. De fredsavtal som har slutits mellan flera arabländer och Israel de senaste åren är ett tecken på det, och Förenade Arabemiraten har uttryckt stöd för Israel. Mer isolerade palestinska ledarskap kan kanske så småningom bli början till slutet på konflikten.