Hoppa till huvudinnehållet

Nu kartläggs hur dålig mobiltäckningen är

Publicerad:
Det är inte alltid som mobiloperatörer vet var det saknas täckning, eller var det faktiskt behövs täckning. Nu pågår ett pilotprojekt för att i framtiden få till ett bättre samarbete mellan operatörer, kommuner och regioner. Foto: Christine Olsson/TT

Hur dålig mobiltäckning är det i Värmland och hur upptäcks den bäst?

Det håller ett pilotprojekt att ta reda på, som i slutändan ska landa i en modell för samverkan mellan operatörer och samhället.

Bakgrunden till projektet kommer från Bredbandsforums arbetsgrupp Infrastruktur för mobilt bredband 2023. Ett av förslag där var att Bredbandsforums kansli, tillsammans med Region Värmland, ska utveckla och testa en standardiserad process för samverkan mellan mobiloperatörer, kommuner och regioner.

Det hela är ett pilotprojekt som ska ligga till grund för kansliets arbete med att ta fram en guide för samverkan mellan mobiloperatörer, regioner och kommuner kan förbättras.

– Det finns ett behov att det samarbetet ska bli bättre, för det är inte alltid operatörerna känner till täckningsbrister och behoven kopplat till hur många människor som rör sig i ett område. Men det kan också vara så att regioner och kommuner behöver få bättre förståelse för mobiloperatörernas förutsättningar och hur de arbetar, säger Erik Larsson, regional bredbandskoordinator på Region Värmland.

Olika metoder

Deltagande kommuner är Filipstad, Torsby och Årjäng. I projektplanen finns även Karlstad kommun med. Kommunerna har använt sig av olika metoder för att ta reda på hur det är ställt med täckningen.

– Region Värmland har ansvaret för projektet, men har överlåtit till kommunerna att välja metod för att identifiera områden där mobiltäckningen upplevs bristande.

 Erik Larsson, regional bredbandskoordinator på Region Värmland.
Erik Larsson, regional bredbandskoordinator på Region Värmland. Foto: Region Värmland

I Torsby valde man att anlita ett konsultföretag som gör signalmätningar där man vet att det finns synpunkter. I Filipstad har kommunen pratat med invånare och hemtjänst. Årjäng har använt sig av en interaktiv karta där invånare kunnat märka ut, och berätta, om var täckningen upplevs som dålig.

– För pilotprojektet är alla tre bra på sitt sätt. När pilotprojektet återrapporteras till Bredbandsforum i höst så kommer vi förmodligen att landa i att de här tre exemplen kan man kombinera.

Erik Larsson säger att man även fundera på att komplettera med data från Bredbandskollen, vilket sammantaget kan ge en ”väldigt bra bild” av mobiltäckningen i ett område.

Ingen komplett kartläggning

Efter att projektet avslutats i oktober, så kommer det inte att byggas nya master och sändarplatser på direkten, men:

– Vi kan peka ut var det finns platser där en marknadsmässig och kommersiell utbyggnad är möjlig, till exempel i ett rekreationsområde som årligen besöks av uppåt 30 000 personer.

Han tillägger att det kan finns utbyggnadsplaner från operatörerna som man i dag inte känner till, samt att kommuner och invånare i projektet kommer med annan information som kan vara intressant för mobiloperatörerna.

– Syftet är inte att göra en komplett kartläggning, utan att arbeta fram en standardiserad arbetsprocess som vilken region eller kommun som helst kan använda sig av senare.

– Sannolikt kommer vi också att få större klarhet i var det inte finns kommersiella förutsättningar för att bygga bättre mobiltäckning, utan där kan det istället behövas andra åtgärder som samhällsmaster, vilket är en mobilmast som helt eller delvis finansieras med offentliga medel.

En del av det insamlade materialet har redan kommit in till regionen.

Hur ser det ut?

– Vi har inte sammanställt materialet än, men det visst finns det områden där det är uppfattningarna om dålig mobiltäckning.

Samtliga av landet fyra mobiloperatörer, samt Lantbrukarnas riksförbund, deltar i projektet.

Artikeltaggar

Årjängs kommunBredbandErik LarssonFilipstads kommunKommunerMobiltelefoniNyheterRegion VärmlandRegionerTorsby kommunVärmlands län

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.