Myndigheterna slår undan benen för svenska företagare

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Det är inte acceptabelt att entreprenörskapsdrivna företagare ska behöva vänta månader på akut ekonomiskt stöd eller lägga timme efter timme på administrativ börda, skriver Simon Sjögren.
Foto: Fredrik Sandberg / TT
I och med att månaderna har gått har fler och fler företagare vittnat om att det utlovade krisstödet har fastnat i ett segt, byråkratiskt maskineri där kommunikationen är bristfällig, skriver Simon Sjögren.

Coronapandemin har utsatt det svenska samhället för påfrestningar många av oss aldrig upplevt. Människor har fått isolera sig från vänner, familjemedlemmar har fått ta avsked på distans, ungdomar har fått sin skolgång vänd upp och ner och en mängd svenska företag har fått vara med om hur kundunderlaget bokstavligen försvunnit på en natt.

Pandemin handlar såklart om folkhälsa men den har också en ekonomisk dimension. Som ett svar på den kraftiga ekonomiska nedgången har politiker från vänster till höger ställt sig bakom stora ekonomiska stödpaket. Tanken med stödet har varit att i grunden välmående företag ska kunna övervintra denna tillfälliga men samtidigt allvarliga ekonomiska nedgång. Men tyvärr har pandemin visat att en politikers ord endast får betydelse om det också får verkan.

Svensk statsförvaltning är ovanlig i att den står relativt fri från folkvalda politikers inblandning. Enskilda statsråd har i en internationell jämförelse litet inflytande över de cirka 340 myndigheter som formellt lyder under regeringen. I ett system där mer eller mindre osynliga tjänstepersoner ges stort inflytande krävs också en extra hög nivå av öppenhet, effektivitet och tillit mellan myndigheterna och invånarna.

Under pandemin har myndigheterna fått en central roll i att förmedla det ekonomiska krisstöd våra folkvalda politiker beslutat om. Tyvärr visar vissa myndigheters agerande att det finns mer att önska av svensk statsförvaltning.

För i och med att månaderna har gått har fler och fler företagare vittnat om att det utlovade krisstödet har fastnat i ett segt, byråkratiskt maskineri där kommunikationen är bristfällig och det faktiska stödet inte alltid lever upp till vad många skulle kunna förvänta sig.

Lotta Boman driver hotellet Sigtunahöjden och i Tidningen Näringslivet (27/4–2021) vittnar hon om hur företagare får stångas med statliga myndigheter och deras regelverk samtidigt som man försöker hålla företaget vid liv. Detta är enbart ett av många exempel på företagare som berättar om en administrativ börda vilken resulterar i att företag än i dag väntar på det ekonomiska stöd som borde ha kommit för flera månader sedan.

Ofta framhåller beslutsfattare det svenska systemet med långtgående självstyrande myndigheter som ett utmärkande drag för en effektiv och professionell statsförvaltning. Men ska modellen med självstyrande myndigheter även i framtiden vara försvarbar behöver den statliga byråkratin effektiveras och kommunikationen från myndigheter kraftigt förbättras.

Det är inte acceptabelt att entreprenörskapsdrivna företagare ska behöva vänta månader på akut ekonomiskt stöd eller lägga timme efter timme på administrativ börda. Både myndighetsledningar och ansvariga politiker behöver våga vara självkritiska. Den svenska statsförvaltningen backas upp av en av världens högsta skattenivåer och borde klara av sitt samhällsuppdrag, även när vinden blåser som starkast.

Simon Sjögren

Samhällsdebattör

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.