Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstad tvingas nu hantera ett jättelikt underskott i mångmiljonklassen.
Coronapandemins effekter på ekonomin är en av orsakerna:
– Det är ju framförallt unga som inte kommer in på arbetsmarknaden, ungdomsarbetslösheten är hög. Det är den största förklaringen till det.
Det säger nämndens ordförande Per-Inge Lidén (MP).
I dagsläget finns en prognos på ett underskott motsvarande 28,8 miljoner kronor i arbetsmarknads- och socialnämnden. I sammanfattningen av ärendet skriver man: ”Underskottet beror till största delen på kostnader för försörjningsstöd och externa placeringar.”
Per-Inge Lidén förklarar:
– En väldigt stor del är försörjningsstöd, arbetslösheten är hög, det finns många som blir utförsäkrade och unga som inte får de där vanliga jobben inom restaurang och hamnar i försörjningsstöd istället. Det är den stora biten egentligen. Sedan är det externa placeringar. Människor med komplicerade problem med både droger, sjuklighet och diagnoser som vi måste köpa dyra lösningar för. Det är ett annat problem, och det kan gälla både ungdomar och vuxna.
Per-Inge Lidén uppger att enbart försörjningsstöden uppgår till runt 17 miljoner.
Är det coronarelaterat, i och med att de där första jobben försvinner?
– Ja, det är mycket coronarelaterat. Det är ju framförallt unga som inte kommer in på arbetsmarknaden, ungdomsarbetslösheten är hög. Det är den största förklaringen på det, säger Per-Inge Lidén och fortsätter:
– Vi ser också en tydlig trend i att folk blir utförsäkrade från försäkringskassan och inte får stöd där längre, då kommer de över till oss.
Finns det någon lösning för att inte landa i det underskottet?
– Vi jobbar ju så mycket vi kan med att få ut folk i arbete. Sedan försöker vi hitta så billiga hemmaplanslösningar som möjligt. Vi tittar i första hand på nätverket omkring ungdomar om man kan hitta någonstans i närheten där man kan bo. Vi har en stor rekryteringskampanj kring familjehem som är väldigt bra för unga och mycket billigare än institutionsvård.
Söker familjehem
Utplaceringar är den andra stora kostnadsposten i underskottet. I dagsläget bedrivs HVB-hem i både privat och offentlig regi, på sikt vill Karlstads kommun däremot driva det själva i större utsträckning.
– Placeringarna är på både och. Vi har vårt eget hem, Charly, och det finns planer i Värmland på att starta ett gemensamt HVB-hem i Filipstad. Sedan finns det privata aktörer också.
Hade det varit ekonomiskt bättre för kommunen att ha det utanför Filipstad?
– Ja det tror jag. Nu har vi ju ett eget också. Sedan är det en del som behöver komma långt bort och behöver speciella institutioner som jobbar med ett speciellt problem och är väldigt duktiga på det. Vi kommer alltid behöva en rad HVB-hem och skräddarsy för varje ung människa vart den ska, men det är bra att ha fler metoder. En av dem tror jag mycket väl kan vara det hemmet i Nykroppa utanför Filipstad.