Vilken framtid för EU?

Ledare | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Ana Paula Zacaria, Dubravka Suica och Guy Verhofstadt lanserar framtidskonferensen.
Foto: Francois Walschaerts/Pool via AP
I samband med Europadagen den 9 maj så lanserades också EU:s så kallade framtidskonferens. Som namnet antyder så skall det handla om hur unionen skall utvecklas i framtiden. Och det finns all anledning att känna oro inför det.

Alla hämningar verkar ha släppt nu när man inte längre behöver ta hänsyn till de skeptiska britterna. Trots att det var missnöjet över EU:s ökade överstatlighet som ledde till Brexit, och att det är ett missnöje som även finns i andra medlemsländer, så anser EU-entusiasterna att svaret på det är ännu mera överstatlighet.

Se bara på det gigantiska skuldpaketet som man passat på att trumfa igenom i samband med coronakrisen. EU blir en skuldunion och i förlängningen hägrar en beskattningsrätt. Och se bara på hur det kommer mer förslag inom arbetsrätten och den så kallade sociala pelaren, som de minimilöner som parterna på svensk arbetsmarknad är starka motståndare till.

Så när EU:s framtid skall diskuteras så kommer det nästan enbart att handla om vad unionen skall göra mer än i dag. Det ligger så att säga i sakens natur. Det är förvisso privatpersoner, intresseorganisationer och övriga i civilsamhället som skall göra det, men det brukar ju alltid vara entusiasterna som driver på och deltar, inte kritikerna.

Formen är lite udda, i form av en flerspråkig digital plattform som den hågade kan delta i och komma med förslag. Sedan kommer man i sommar att sätta upp det som kallas medborgarpaneler, där frågor från plattformen skall dryftas.

Det är inte så svårt att föreställa sig alla överbud detta kommer att resultera i. Allt som olika människor tycker är bra kommer att lyftas fram, oaktat om EU faktiskt är den rätta nivån för det. Sedan tas detta vidare till de tre EU-institutionerna för vidare behandling nästa vår. Då filas väl de värsta avarterna ned, men tillräckligt mycket blir kvar. Man måste ju motivera varför den här cirkusen ens drogs i gång.

I ärlighetens namn har en del medlemsländer, däribland Sverige, haft en rätt ljummen inställning till den här framtidskonferensen. De tycker att det är medlemsländerna som via sina parlament skall driva på utvecklingen. Där kan man ju tycka att de även borde bromsa och rent av backa utvecklingen, men det är väl att begära för mycket.

Det avfärdas dock av Europaparlamentets representant, den ökände belgiske federalisten Guy Verhofstadt med orden: "Det är normalt att det finns mycket skepticism. Det fanns det även för 70 år sedan." Enligt honom är ingenting omöjligt och han vill även se att det utmynnar i ändringar av EU:s fördrag.

Förhoppningsvis så kommer sådana tankar ändå att bromsas av medlemsländerna i ministerrådet. Dess representant, Ana Paula Zacarias från Portugal, sade att konferensen är ingen universallösning för alla problem. Även den svenske EU-ministern Hans Dahlgren att det är viktigt att inte skapa överdrivna förväntningar om nya sätt att skapa beslut. EU-kommissionen intar en sorts mellanposition, men kommissionären Dubravka Suica säger ändå att konferensen kan leda fram till nya EU-lagar.

Så det vill till att hålla emot och inse att vad som än kommer ut från konferensen inte på något sätt är representativt för vad medborgarna i EU faktiskt tycker. EU:s framtid får inte bestämmas av ett gäng självutnämnda folkpartister på en digital plattform.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.