INSÄNDARE: Bevara strandskyddet i Värmland

Insändare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Insändarskribenten är emot ett försvagat strandskydd.
Foto: Hasse Holmberg

Det pågår en omprövning av strandskyddslagstiftningen, inte minst pådriven av Centerpartiet och politiker i landsbygdskommuner. De senare hoppas att ett upphävt eller försvagat strandskydd ska locka företag och nya invånare till kommunen.

Det mest sannolika resultatet skulle dock bli en ökad bebyggelse med fritidshus. Dessa medför nya kostnader, men föga nya intäkter för kommunen, eftersom ägarna i huvudsak inte kommer att vara skrivna där. Att många företag skulle söka sig till en kommun för att chefen kan få bygga på en strandtomt är mindre troligt. I stället handlar det nog mycket om ett intresse för lokala markägare, som gärna vill kunna inkasserar några miljoner genom att avstycka strandtomter med bygglov.

Strandskyddet är till för att skydda de djur och växter som lever i och kring de rika miljöer som stränder ofta utgör, men även för att allmänheten ska kunna röra sig i dessa attraktiva miljöer. Även klimatets förändring, med stigande havsnivå och risk för ökande nederbörd, talar mot ökad bebyggelse vid stränder (det borde försäkringsbolagen intressera sig för).

De flesta av oss är tätortsbor och kommer aldrig att ha råd, eller kanske lust, att äga ett hus på en strandtomt. I Sverige har vi en allemansrätt. Den är ofta i praktiken begränsad just i strandmiljöer. Jag växte upp i ett urbant Skåne där i princip all havskust, och de flesta sjöars och åars omgivningar, var tillgängliga för allmänheten. I Värmland, med en fjärdedel av Skånes folkmängd och 1,5 gånger så stor yta, är det ganska få stränder som är tillgängliga, mest inom naturreservaten. I övrigt slutar strandnära vägar oftast på privata parkeringar, vid sommarstugor.

Det är dags att även de som ogillar en ökad privatisering av våra stränder gör sina röster hörda.

TS

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.