Karlstads låga ambitionsnivå avvecklar Värmland och förstärker länets perifera resa, skriver Johan Danielsson.
BRP (bruttoregionalprodukt) per capita har sjunkit i Värmland sedan 1860 i jämförelse med övriga län. I modern tid visar vår BRP-tabell att vi har ockuperat den sista eller näst sista placeringen under hela 2000-talet om vi undantar Gotland. Det finns 21 ”större städer” i Sverige. 1970 befann sig Karlstad befolkningsmässigt på 13 plats, 2020 var placeringen 17.
1998 pekade politikerna ut riktningen för Karlstad – 100 000 invånare. De satte inte ett tidsmål. Tidsmålet har bäring på strategin och hur mycket energi som behöver mobiliseras. Befolkningen ökade 1998-2020 med 0,87 procent per år. Med 2020 som slutår hade vi behövt öka 1,16 procent per år för att bli 100 000 och då varit 5 172 fler.
2020 hade detta medfört 266 miljoner mer i kommunala skatteintäkter och 146 miljoner för regionen. De dynamiska effekterna för ”kommuner nära större stad” hade varit ökad folkmängd och högre skatteintäkter. Kostnaderna ökar men synergieffekter gör att den totala effekten blir positiv.
Seg- och tröghetskulturen är utbredd i länet och präglar delar av det politiska ledarskapet. Jämfört med omvärlden kommer vi på efterkälken. Bristen på konkretisering av mål och låga ambitioner är symtomatiska då det finns en risk att tydliggöra dessa, man kan inte kamouflera bort resultat och ansvar.
Så skriver du en debattartikelI introduktionen till den nya översiktsplanen i Karlstad finns ett befolkningsmål angivit; 2050 är vi 125 000 invånare. Om denna siffra blir vägledande så tappar vår stad i konkurrenskraft till liknande städer: Växjö – 135 000 år 2050, Halmstad – 150 000 år 2050, Umeå – 200 000 år 2050 och i vår konkurrenskorridor Västerås – 230 000 år 2050 och Örebro – 200 000 år 2040. Karlstads låga ambitionsnivå avvecklar Värmland och förstärker länets perifera resa.
I en tidigare debattartikel skrev vi om den närande parlamentarismen och bildningsrevolutionen. Vi har siktet inställt på ett paradigmskifte: att transformera seg- och tröghetskulturen till en spirande entreprenörskapskultur. Vårt befolkningsmål för Karlstad. 150 000 invånare 2040 (sega och tröga processer gör att tidsmålet (från 2018) 2040 är under press) är bärande i transformationen.
En kvalitativ förtätning gör att målets övergripande syfte: bättre tillväxt, godare välstånd och högre livskvalitet kan uppnås. Målet är kopplat till den pågående urbaniseringen, konkurrensförmåga, större arbetsmarknadsregioner, kommunsammanslagning och demografins utveckling inklusive försörjningskvoten. Bra kommunikationer ger spridningseffekter till stora delar av Värmland.
Vill vi påverka vår egen framtid måste vi tänka, kommunicera och agera annorlunda. Tänket handlar om att skapa ett strategiskt försprång till omvärlden – vi blir konkurrenskraftiga. Kommunikationen måste bli ansvarsfull – handlings- och resultatorienterad. Agerandet är praktik – att implementera operativa funktioner och att leverera.
Värmlands viktigaste framtidsprocess pågår – framtagandet av ny översiktsplan för Karlstad. Citat från kommunens planeringschef: "Planen är att Öp 2050 ska ut på samråd under maj-augusti 2021. Det är under den perioden vi välkomnar inspel, synpunkter och feedback på den framtagna samrådshandlingen."
Vår BRP-tabell ljuger inte. Avvecklingen av Värmland måste få ett slut. Om vi ska kunna konkurrera behövs ett offensivt befolkningsmål för Karlstad. Huruvida ett nytt paradigm kommer skönjas i översiktsplanen återstår att se. I demokratisk anda kommer vi presentera fler inspel från vår strategiska plan för att utveckla Karlstad Värmland. Valet 2022 kittlar redan!
Johan Danielsson
The Heapple/Offensiva Karlstad Värmland