Partsmodellen har varit en krockkudde i pandemin

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Nästan var fjärde av de företag och organisationer som i dag använder korttidsarbete riskerar att behöva lägga ner hela eller delar av verksamheten om inte stödpengarna betalas ut snabbt, skriver Magnus Hildebrand.
Foto: Frida Flodkvist
Korttidsavtalen har räddat många livskraftiga företag och jobb. Men alltför många företag står just nu och väntar på utbetalningarna från staten, skriver Magnus Hildebrand.

Den svenska arbetslösheten ligger enligt SCB på cirka 9 procent. Med tanke på hur kraftigt coronaviruset skakade om världen var det många som förutspådde betydligt högre siffror. En av anledningarna till att vi klarat oss så pass bra är partsmodellen, alltså samarbetet mellan fack och arbetsgivare. En modell som senaste året har gjort verklighet av sina honnörsord samarbete och flexibilitet.

Parterna var med och drev igenom korttidsarbetet, den enskilt mest effektiva åtgärden för att hålla företag på fötterna och därmed rädda jobb genom att företagen tillfälligt kunde minska arbetstiden och lönen. Och våren 2020 tecknade parterna lokala kollektivavtal, som ger en flexibel lösning för att vissa delar av personalen skulle få korttidsarbeta, medan andra kunde jobba på som vanligt.

Det här resulterade i färre varsel och färre uppsagda. Men det var också en fördel för företagen, som kunde ha kvar den personal som behövdes och snabbt återaktivera de andra när orderböckerna fylldes på igen. Det hade varit betydligt krångligare om de först tvingats rekrytera personal.

Korttidsavtalen har räddat många livskraftiga företag och jobb. Men alltför många företag står just nu och väntar på utbetalningarna från staten. Nästan var fjärde av de företag och organisationer som i dag använder korttidsarbete riskerar att behöva lägga ner hela eller delar av verksamheten om inte stödpengarna betalas ut snabbt. Det visar en ny undersökning från Unionen.

Korttidstöden är avgörande för att rädda jobb och företag tills vi är ute ur krisen. Nu måste regeringen göra allt den kan för att hanteringen av ansökningarna och utbetalningarna av pengarna skyndas på.

Personer som mist sina jobb i pandemin har också de fått en krockkudde, genom parternas omställningsorganisationer. Dessa organisationer hjälper personer som har blivit uppsagda att hitta lämpliga tjänster, vidareutbilda sig eller starta företag. Självklart har parterna ett egenintresse i detta. Facken vill att medlemmarna snabbt ska hitta ny sysselsättning som motsvarar kompetensen, medan näringslivet är i behov av kompetens.

Men organisationerna är bra även för samhället i stort – för de levererar. Och det med råge. Cirka nio av tio av TRR:s och TSL:s klienter gick vidare till nytt jobb, utbildning eller eget företag under 2020. Mitt under brinnande pandemi.

Det pratas ibland om att partsmodellen är stel och föråldrad. Under pandemin har den trycktestats och visat sig vara såväl flexibel som snabb, som när parterna i våras tecknade lokala kollektivavtal om korttidsarbete i ett rasande tempo. Personer på alla nivåer kavlade upp ärmarna och gjorde detta möjligt. Det var ingen automatisk process, utan krävde lyhördhet och samarbete mellan fackliga klubbar och ledning ute på företagen lokalt.

Där har vi styrkan. För partsmodellen är ett levande system, fyllt av engagemang och hårt arbetande personer som har hjälpt till att rädda den svenska arbetsmarknaden i krisen. De ska alla ha vårt tack. För det här är partsmodellen när den fungerar som allra bäst.

Magnus Hildebrand

Regionchef, Unionen Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.