Värmlands vita fläckar på täckningskartan

Ledare
PUBLICERAD:
Täcker inte allt.
Foto: Pär Fredin/TT
Utbyggnaden av 5G-nätet pågår för fullt – i landets större städer. Samtidigt rullas det fasta telefonnätet tillbaka – även på platser där mobiltäckningen är svag eller närmast obefintlig.

Medan städernas nät tillåter snabbare surfhastigheter och ännu stabilare uppkopplingar har många personer i glesbygd svårt att ens kunna ringa. Rapporterna om situationen på flera platser i landet har avlöst varandra den senaste tiden.

Boende markerar ut särskilda platser där det går att ringa med mobiltelefon, köper dyra förstärkningsantenner och tvingas köra två kilometer för att kunna ringa 112 efter ett strömavbrott (Dagens Nyheter 2/5).

En diskussion har inletts om vad som bör göras åt problemet. Tidigare näringsminister Björn Rosengren (S) menar att det var ett misstag att börsnotera statliga Telia år 2000 – ett beslut han själv var drivande i (DN 2/5). Samtidigt vill Emil Källström (C), ekonomisk-politisk talesperson, stoppa Telia från att rulla tillbaka det fasta telefonnätet tills det finns pålitlig mobiltäckning för alla (DN 4/5). Och visst är det tydligt att Telia inte varit så noggrant med att säkra allas möjlighet att ringa, men felet ligger inte bara där.

På kartan över landets mobiltäckning ser det ut som att det går att ringa från nästan alla platser, och surfa från de allra flesta. De vita fläckarna finns framför allt i fjällvärlden. Men kartan stämmer inte riktigt. På platser som skall ha god eller grundläggande mobiltäckning kan det ändå vara svårt att ringa eller hitta någon uppkoppling. Större sådana områden i Värmland finns exempelvis mellan Årjäng och Grums, mellan Töcksfors och Charlottenberg, söder om Lekvattnet, mellan Sysslebäck och Malung, i triangeln mellan Molkom, Filipstad och Hagfors, och öster om Storfors.

Post- och telestyrelsen, PTS, förklarar på sin hemsida att täckningen kan påverkas av väggar, telefonernas svaga antenner och om flera personer vill använda nätet samtidigt. Den uppmätta täckningen tar alltså inte hänsyn till sådana saker, trots att även människor med färre grannar lär vilja använda smarta telefoner samtidigt och ha väggar på sina hus.

Förmodligen kan den svaga mobiltäckningen också spåras till politiska mål. 2020 skulle 95 procent av befolkningen ha tillgång till snabbt bredband, och då är det inte så konstigt att områden där det bor fler människor prioriteras. Först 2023 skall hela landet ha tillgång till ”stabila mobila tjänster av god kvalitet”. Även det målet lär dock baseras på täckningskartan snarare än verkligheten.

En lösning skulle kunna vara 5G-utbyggnaden. I städerna innebär det nya mobilnätet bara ännu snabbare och stabilare uppkoppling. På de platser där täckningen är svag eller obefintlig skulle 5G innebära en möjlighet att alltid kunna nå omvärlden. Men än så länge får plaster med många människor gå före platser med störst behov av stabil mobiltäckning.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.