Landets väljare, skattebetalare och bilister förtjänar bättre än politiker som skapar skattehöjningar via autopilot, skriver Christian Ekström och Erik Bengtzboe.
I början av mars meddelade regeringen i ett pressmeddelande att BNP-indexeringen av skatten på bensin och diesel pausas för år 2022, utöver att den pausas för år 2021 vilket tidigare har beslutats. Remisstiden för förslaget gick ut den 14 april och landets bilister kommer av allt att döma slippa indexeringen under 2022.
Detta är en viktig delseger vilken Skattebetalarna har arbetat hårt för. Men det finns ingen anledning att tro att slaget är vunnet. BNP-indexeringen är odemokratisk och bör inte bara pausas utan kasseras. Skattehöjningar ska inte kunna rulla på per automatik utan politisk debatt och beslut.
Inför valet 2014 lovade finansminister Magdalena Andersson (S) att inte höja bensinskatten. Men när valdagen hade passerat var löftet som bortblåst. År efter år har landets bilister straffats med ökad bensinskatt. Sedan 2017 räknas skatten, utöver konsumentprisindex, upp med två extra procentenheter. Under 2019 stoppades dock överindexering av bensinskatten från och med den 1 juli tack vare att Moderaternas och Kristdemokraternas budget röstades igenom.
Så skriver du en debattartikelNär överindexeringen nu ska pausas även för år 2022 så sker det mot bakgrund av att regeringen vill möta de högre priserna som drabbar bilisterna till följd av att riksdagen kräver att inblandningen av biodrivmedel ökar. Att priset för drivmedel ständigt stiger är ett uppenbart och stort problem för landets bilister.
Nästan 7 av 10 kronor som du betalar för din bensin utgörs av skatt. Detta försätter Sverige i världstoppen avseende beskattning av drivmedel. Det är visserligen rimligt att den som släpper ut också betalar för sig och åtgärder som minskar klimatpåverkan från vägtrafiken är viktiga.
Men personbilismen är redan kraftigt överbeskattad och står för mer än de samhällsekonomiska kostnader den orsakar (miljöpåverkan, vägslitage och olyckor). Skatterna på bensin och diesel står tillsammans med de fordonsrelaterade skatterna för cirka två tredjedelar av miljöskatternas bidrag till statskassan.
Trots att vi bor i ett glesbefolkat land där miljoner människor och företag är helt beroende av bilen för att få vardagen att gå ihop så har vi en skattekonstruktion som innebär att skatten på drivmedel ökar varje år, utan att riksdagen fattar beslut om det och utan att frågan debatteras. Det är först när denna automatiska, årliga skattehöjning ska pausas som det blir debatt och riksdagsbeslut. Detta är odemokratiskt. Landets väljare, skattebetalare och bilister förtjänar bättre än politiker som skapar skattehöjningar via autopilot.
Varje gång en skatt föreslås höjas, eller för den sakens skull även sänkas, så bör det mötas av en öppen debatt med utgångspunkt i vad pengarna är tänkta att gå till, om skatteförändringen leder till önskvärda effekter, varför pengarna inte kan inhämtas på annat sätt (till exempel genom minskade utgifter) och vilka konsekvenser en sådan skattehöjning skulle få. Att besluta om en årlig skattehöjning till en viss procent över konsumentprisindex är att runda den öppna debatt som vår demokrati bygger på. BNP-indexeringen är odemokratisk och bör inte bara pausas utan kasseras.
Christian Ekström
Vd, Skattebetalarna
Erik Bengtzboe
Chefekonom, Skattebetalarna