Lutande svenska Pisa-resultat

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Pisa-resultaten lutar.
Foto: Henrik L Barvå
Regeringen och Skolverket har konsekvent mörkat att de svenska Pisa-resultaten inte är så lysande som de velat låta påskina. Det är upprörande och ett enormt svek mot alla elever som riskerar en sämre skolgång om inte nödvändiga förbättringar görs.

Det var i torsdags i förra veckan som Riksrevisionen kom med sin svidande rapport. Sedan tidigare har det varit känt att alldeles för många elever exkluderats från att delta i Pisa-undersökningen 2018. Det är där som OECD-länderna mäter elevernas kunskaper i matematik, läsförståelse och naturkunskap. Efter de tidigare avslöjandena har Riksrevisionen på eget bevåg granskat hur regeringen följt upp dem.

Vidräkningen är svidande. Regeringen har inte gjort någonting för att komma till rätta med felaktigheterna. Det har även funnits två interna PM på utbildningsdepartementet som påtalat felen, men de har inte föranlett några särskilda åtgärder. Och den ansvariga utbildningsministern Anna Ekström (S) har därför offentligt kunnat påstå att resultaten trots det har vänt.

Redan i december 2019, när Pisa-undersökningen presenterades, restes frågetecken kring det stora bortfallet. 11 procent av eleverna undantogs, trots att OECD:s regler bara medger 5 procent. Regeringen skyllde på den stora asylinvandringen 2015 och det godtogs av OECD.

Men förra sommaren kunde Expressen avslöja att den ursäkten inte höll. Elever får bara exkluderas om de läst svenska i mindre än ett år. De som kom hit under migrationsvågen 2015 hade stannat här längre än så under provtillfället 2018.

Efter det beställde Ekström en granskning – från OECD, som än en gång kom fram till att det gått rätt till. Men Riksrevisionen menar att OECD var klart olämplig som opartisk granskare. De saknar kunskaper om hur den svenska skolan fungerar och i synnerhet hur utbildningen av nyanlända sker. Därtill var de helt beroende av det inte heller särskilt opartiska Skolverket för sina underlag av siffror och analyser.

Anna Ekström och hennes departement kan inte svära sig fri från kunskaper om vad som hänt. Det visar de två interna promemoriorna. Den ena skrev redan dagen efter att Pisa-resultaten presenterades den 3 december 2019. Det andra skrevs den 1 oktober 2020, direkt efter OECD:s granskning.

Utbildningsdepartementet har vägrat att lämna ut dessa PM, men Expressen har genom att begära ut Riksrevisionens avskrifter ändå fått tillgång till innehållet. Båda PM:en gör det tydligt att Pisa-resultaten inte är att lita på då exkluderingsgraden är för hög. I läsförståelse kan det till och med vara så att resultaten sjunkit jämfört med Pisa 2015.

Så utbildningsministern kan inte hävda att hon inte visste något. Kunskaperna har funnits på hennes departement. Det går inte att komma ifrån misstanken om att man mörkat för att med hjälp av skönmålning kunna göra politiska poänger. Detta samtidigt som man tonar ned, eller rent av bortser ifrån, att ett stort inflöde av asylsökande på kort tid innebär försämrade skolresultat.

Det märkliga är egentligen hur man inbillade sig att det skulle kunna gå att komma undan med det. I synnerhet eftersom det ganska omgående restes invändningar mot regeringens beskrivningar om "ett fantastiskt resultat" och att det är "en glädjens dag". Ekström är nu kallad till riksdagens utbildningsutskott för att förklara sig. En KU-anmälning borde heller inte uteslutas.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.