Ersätt kontaktförbud med fotboja

Nu måste männen själva få ta konsekvensen av sitt agerande så att kvinnor och barn får leva sina liv i frihet, skriver Marianne Nilsson med flera.

Fem kvinnor har mördats de senaste tre veckorna, 15 till 20 kvinnor mördas varje år. I ett av världens mest jämställda länder, med en regering som säger sig vara feministisk, med en egen jämställdhetsmyndighet lever 800 kvinnor gömda från män som misshandlat och förföljt dem. Lägg sedan till ett stort antal barn. Och alla de som inte ännu kunnat lämna relationen, de som varje dag riskerar att mördas av våldsamma män.

I dag beläggs dokumenterat våldsamma män med kontaktförbud. Kvinnor och barn däremot måste leva gömda för att undkomma sina förövare.

"Det enda jag har kvar är min röst!" Så säger ”Sara” i en intervju med Jenny Strömstedt som gjordes nyligen. "Det enda jag har kvar är min röst."

Sara är en av de 800 kvinnorna. Hon kan inte visa ansiktet. Risken om hon avslöjas är för stor. Men hon väljer att ändå låta sin egen röst höras i intervjun, oförvrängd. För att det är det enda hon har kvar.

Sara berättar i intervjun om den ständiga rädslan, att behöva byta namn, att barnen inte kan vara med på aktiviteter som andra barn utan alltid måste hem direkt efter skolan och att Sara själv inte kan arbeta. De har ingenting kvar, men de är vid liv.

Men tryggheten är skör. Om socialtjänst, försäkringskassan, skolan, posten, eller någon annan instans gör en tabbe och lämnar ut hennes adress eller telefonnummer kan det vara kört. Sådana misstag är en vanlig orsak till att gömda kvinnor och barn måste byta adress och stad om och om igen.

Sara ställer upp på intervjun för att hon vill att hennes döttrar en gång skall få leva fria liv. Själv tycks hon ha gett upp hoppet. "Jag vill ge min röst så att vi inte skall vara helt raderade från samhället", säger hon.

Vi vill bara skrika när vi hör det här!

I mars startades en Facebooksida med namnet #dethandlarommakt för att bjuda in till samtal om jämställdhet. På några veckor har sidan fått över 1 000 medlemmar – viljan är stor till förändring! Bland undertecknarna finns lång erfarenhet av arbete inom kvinnojourer och organisationer som Alla Kvinnors Hus. Vi har mött dessa gömda kvinnor och deras barn och sett deras vardag. En hel apparat av volontärer tar med knappa resurser och osäker finansiering hand om det vårt rättsväsende inte klarar av – att skydda kvinnor och barn från att dö. Priset för detta skydd, för en fristad från våldsamma män, är ett liv på flykt.

Nu måste männen själva få ta konsekvensen av sitt agerande så att kvinnor och barn får leva sina liv i frihet!

Nu måste vi en gång för alla ta detta samhälls- och folkhälsoproblem på allvar med handling och lagar, och inte bara ord!

Nu måste alla män som inte samtycker till mäns våld mot kvinnor höja sina röster och agera!

Nu krävs kraftfulla åtgärder som ger verkliga resultat innan fler dör. Pandemin har visat att allt är möjligt, att pengar kan tillgängliggöras och att snabba lagändringar är genomförbara om vilja finns. Vi sällar oss till dem som kräver att de verkningslösa kontaktförbud omgående ersätts med beslut om och verkställd fotboja. Sverige får inte fortsätta att på nuvarande sätt värna om våldsamma män på våldsutsatta kvinnors och barns bekostnad. #dethandlarommakt.

Marianne Nilsson

Jämställdhetsstrateg, pedagog och föreläsare

Malin Edgren

Författare

Lars Einar Engström

Författare och psykolog

Jenny Salomonsson

Socionom

Jan Elofsson

Samhällsentreprenör

Zinat Pirzadeh