Sänkt rösträttsålder och fler röster stärker demokratin

Debatt
PUBLICERAD:
Valen kan bli intressantare om varje väljare får exempelvis fem röster att lägga på ett eller flera partier, skriver Anders Andersson.
Foto: ADAM IHSE / TT
Sänkt rösträttsålder till 16 år visar att samhället tar barn och ungdomar på större allvar och samtidigt gör dem till en spännande maktfaktor i valen partierna måste förhålla sig till, skriver Anders Andersson.

Det är hundra år sedan kvinnorna fick rösträtt, vilket beslutades av riksdagen 1919. Beslutet om lika och allmän rösträtt oavsett lön och kön hade debatterats sedan sekelskiftet och drevs igenom av socialdemokrater och liberaler med visst motstånd från högern. Rösträttsåldern var 23 år och rösträtten omfattande ännu inte intagna på fängelser, värnpliktsvägrare och omhändertagna av fattigvården (demokrati100.se).

Rösträtten för praktiskt taget alla över 18 år är i dag självklar och inget som längre debatteras. Tyvärr kanske, eftersom samhället är komplext och ständigt utsätter oss för mer eller mindre faktafejkad information. Demokratin kräver därför medvetna väljare som inte blir offer för populistiska strömningar och karismatiska ledare. Här har inte minst skolor på alla nivåer en viktig uppgift i att utbilda kunniga och kritiskt tänkande elever och studenter.

Vid valen röstar vi på partiideologier, trots att det egentligen är sakfrågor som främst intresserar oss. I vårt föränderliga samhälle är det snarare hanteringen av sakfrågorna som formar ideologin och värdegrunden. När sakfrågorna handlade om politisk demokrati, arbetsrätt, jämlikhet och ägande var det kanske lättare att ta ställning och välja, jämfört med till dagens oideologiska frågor som klimat, EU, energi, ekonomi, globalisering, migration och annat som ständigt poppar upp på agendan.

Den stora frågan är alltså hur demokratin och rösträtten kan säkras och utvecklas för att anpassas till vår tids informationstäta och föränderliga samhälle?

Sänkt rösträttsålder till 16 år visar att samhället tar barn och ungdomar på större allvar och samtidigt gör dem till en spännande maktfaktor i valen partierna måste förhålla sig till. Går barnen fortfarande i gymnasiet när de är förstagångsväljare kan valprocessen på riktigt utnyttjas i undervisningen och bidra till att grundlägga ett intresse för demokrati och att rösta. Detta är inte minst viktigt hos våra nysvenska elever, som ofta har rötter i länder utan demokratiska traditioner och som dessutom ofta växer upp i bostadsområden med lågt valdeltagande.

2014 års demokratiutredning föreslog 2016 att på prov införa rösträtt från 16 år i kommunalvalen 2018 på frivillig basis, vilket dock inte genomfördes i någon kommun.

Det främsta argumentet mot sänkt rösträttsålder är att myndighetsåldern är 18 år. Kunskap, mognad och intresse är dock viktigare egenskaper hos väljare och detta besitter i tillräcklig omfattning dagens framtidsinriktade 16-åringar i likhet med oss myndiga. Därför borde samhället välkomna denna outnyttjade väljarresurs, som enligt skolvalet för gymnasiet 2018 motsvarar ungefär nio riksdagsmandat.

Utvecklingen av den representativa demokratin bör ta fasta på att det är sakfrågor snarare än ideologi som intresserar oss väljare. Valen kan bli intressantare om varje väljare får exempelvis fem röster att lägga på ett eller flera partier. Tycker jag exempelvis att fjärde generationens kärnkraft, klimatskatter respektive jämlikhet är viktiga frågor läggar jag kanske en röst på Moderaterna, två på Socialdemokraterna och två på Miljöpartiet.

Demokratier på dekis i EU och framgångsrika populistiska politiker runt om i världen visar att både demokrati och väljare ständigt måste utvecklas. Värmlands kommuner kan gå före och bidra till demokratiutvecklingen genom att fira hundraårsminnet av den kvinnliga rösträtten med att på försök sänka rösträttsåldern till 16 år i kommunalvalen nästa år. Faller det väl ut bör 16-åringar välkomnas i riksdagsvalet 2026.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.