Mellan hägg och syren bjuds vi ofta in att vara med om högtidliga och glädjefyllda stunder. Fortfarande är det nästan 30 000 tonåringar som varje år konfirmeras i Svenska kyrkan. Ungefär lika många personer vigs årligen i Svenska kyrkan och snart är det pingst, av tradition en bröllopshelg.
Men med nuvarande regelverk är det inte möjligt att fylla kyrkbänkarna så att alla vänner och släktingar som vill kan dela upplevelserna. Tilldragelser som dessa, liksom söndagarnas gudstjänster, räknas som en allmän sammankomst. Som en del av pandemibekämpningen tillåts just nu bara åtta personer att delta.
Det enda tillfället då fler personer kan samlas i kyrkan är för att delta i en begravning. Då får 20 personer komma in.
För museer, butiker och gym gäller helt andra regler. Där är principen att varje besökare skall ha tio kvadratmeter till sitt förfogande. I ett öppet brev (8/2) konstaterade företrädare för Sveriges kristna råd att om denna formel skulle tillämpas på kyrkor skulle exempelvis Uppsala domkyrka kunna erbjuda plats för 273 personer.
Istället gäller alltså en begränsning på åtta personer. Samma begränsning som gäller för ett litet kapell. Det är inte rimligt.
När riksdagens konstitutionsutskott förra veckan (26/4) höll en utfrågning med statsminister Stefan Löfven, passade kristdemokraten Tuve Skånberg på att fråga varför inte även kyrkorna kan få använda kvadratmeterregeln. Statsministerns svar var så obegripligt att inte ens när man läser en utskrift av vad han sade, går det att få ut något vettigt av det. Det är i sig inte så konstigt. Det finns ingen logik i hur restriktionerna har slagit mot kyrkorna, vilket bland annat moderatledaren Ulf Kristersson har pekat på (TV4 31/12 2020).
Den katolske prästen Thomas Idergard konstaterade på Facebook (4/2) efter att ha ätit ute att han kanske borde fira sin söndagsmässa på lunchrestaurangen, eftersom det där satt väldigt mycket fler personer än vad som tillåts i en avsevärt rymligare och mer välventilerad kyrka.
Det för tankarna till Sveriges kristna råd som i sitt öppna brev skrev: ”I veckan läste vi om ett par som funderade över att förlägga sitt bröllop till en klädaffär”.
Naturligtvis är inte kyrkobesökare de enda som har fått göra uppoffringar till följd av Covid-19. Men många människor känner nog så som Fredrik Modéus, Svenska kyrkans biskop i Växjö, uttryckte det i Sveriges Television (14/4): “den existentiella hälsan är lika viktig som den fysiska hälsan”.
I en typisk gudstjänst i Svenska kyrkan är ofta medelåldern hög. Det finns något märkligt i att de medborgare vi mest av allt har velat skydda under pandemin, samtidigt berövas möjligheten att utöva sin kristna tro.
Även för många som sällan eller aldrig går till kyrkan en söndag är den en samlingspunkt i livets ljusaste och mörkaste stunder. Eller som biskop Modéus skrev i en debattartikel i Dagens Nyheter (21/3): ”människor är gemenskapsvarelser, de flesta av oss trivs tillsammans med andra, och när vi inte längre kan mötas riskerar folkhälsan att bli lidande.”
När restriktionerna var mindre hårda visade kyrkorna att de kunde sprida ut besökare och skapa en smittsäker miljö. Åttapersonersregeln är en orimligt stor inskränkning i religionsfriheten. Låt oss åter få samlas under kyrkvalven – med ordentligt avstånd men ändå tillsammans.