Tänk dig att någon hör av sig och vill ge bort en flygel. Just ett sådant ovanligt spörsmål fick Mats Kästel i Karlstads orkesterförening och han blev inte svarslös.
– Jag sa ja direkt!
Nu är det snart konsertdags för nyförvärvet.
Flygeln har tills nyligen ägts av Karlstadsfamiljen Lindell. Det var pappa Lindell som spelade mest och den köptes ny på musikaffären Waidele i Göteborg 1959.
– De hade kvittot kvar till och med, berättar Mats Kästel, som är ordförande i orkesterföreningen.
Det var när han träffade en av sönerna i familjen som frågan först dök upp.
– Det var för fem-sex år sedan han frågade ”vad gör man med en flygel som ingen kommer att spela på”. Då sa jag bara frankt att den kan du skänka till oss. Folk vill väl ha en flygel?
Dubbelt upp i kyrkan
Sen gick det några år, men när Elisabeth Lindell nyss skulle flytta från sin lägenhet blev frågan åter aktuell. Lika mycket som erbjudandet från familjen kvarstod, fanns också intresset kvar hos orkesterföreningen.
– De har skänkt den gratis till oss och så hade vi flyttkillar som var här, berättar Mats Kästel.
Nu står nyförvärvet i Tingvallakyrkan, där den faktiskt har sällskap av en annan flygel. Det passar bra, inte minst eftersom musikerna tycker att det är lite som en dam- och en herr-flygel som nu sammanförts.
De båda flyglarna har lite olika klang.
– Jag tror de kommer att matcha varandra, säger Mats Kästel.
”Fint av kyrkan”
Tingvallakyrkan och orkesterföreningen har redan ett samarbete, så att fråga kyrkan om att placera en extra flygel där föll sig naturligt.
– Det är inte så många ställen man kan ha två flyglar, så det var väldigt fint av kyrkan att ställa upp, säger Mats.
Sen blir den förstås en tillgång även för kyrkan, som nu kan ha en flygel i själva kyrkosalen och en flygel i en lokal bredvid.
Fast just nu står båda längst fram i kyrksalen, för den dubbla uppsättningen ger nya möjligheter. NWT hälsade på när Jerker Nirbrant och Carl Magnus Ernström satte sig vid varsin flygel, mitt emot varandra, för att öva inför på ett speciellt stycke.
Sonat av Mozart
Det är en sonat av Mozart, som faktiskt skrevs för två pianon, som de ska spela in för att kunna visa som digital konsert senare i vår.
– Det var just det här stycket som låg till grund för forskningen om Mozarteffekten, upplyser musikerna.
Effekten handlar om musikens positiva effekt på inlärning, vilket tyvärr visat sig inte riktigt hålla för granskning, men Mozartsonaten K448 är i vilket fall ett högst njutbart stycke.
– Den är skriven 1781. Då är Mozart 25 år. Han har alltid hög svansföring och skriver massor av brev till sin pappa och då skriver han att han spelat den här med en ung flicka i familjen där han var inneboende. Jag tror hans pappa ville att de skulle bli ett par, men han gillade inte henne, berättar Mats Kästel.
En tid av flow
Däremot verkar tonsättaren ha gillat sin sonat, för av breven till fadern framgår att han ofta är ute och spelar den. Mats Kästel tillägger att tvåpiano-sonaten dessutom tillkommer i en bra period i livet för Mozart.
– Han skriver den samtidigt som han skriver operan Idomeneo, som han gör jättestor succé med. Allt är flow runt honom!
Känns det i det här stycket?
– Ja, det känns ju väldigt spirituellt. Det är ett stycke som är roligt att spela, säger Jerker Nirbrant, som sitter vid nytillskottet.
Det blir en dialog mellan de båda instrumenten och det är ett omtyckt stycke, som publiken dock inte så ofta får njuta av live.
– Det är inte så ofta det finns två flyglar. Det är ofta det som det hänger på, i första hand, säger Jerker.
Och hur är det att spela på nykomlingen?
– Det är ju en dröm, säger han och ler.