Intervju Lena Nitz: Fler poliser med högre löner

Signerat
PUBLICERAD:
Polisyrket har ju blivit mycket mer komplext under de senaste decennierna. Därför behövs också den teoretiska utbildningen, säger Lena Nitz.
Foto: Peter Jönsson
Ska Polisen lyckas attrahera fler, och få poliser att stanna kvar i yrket, krävs en uppvärdering genom bättre villkor, säger Lena Nitz.

Polisen är ständigt i den politiska hetluften, på ett eller annat sätt. Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet, ger sitt perspektiv på frågan om vad som krävs för att yrkeskåren ska kunna göra sitt jobb så bra som möjligt.

Vilken är er viktigaste fråga just nu?

– Den absolut viktigaste frågan sedan en tid är polisbristen. Den hänger över allt annat, eftersom den påverkar våra möjligheter att räcka till i vårt uppdrag. Polisbristen har också varit grunden till politiska beslut om att vi ska växa. Det är viktigt med sådana beslut, men tillväxten innebär ju också en gigantisk utmaning. Ska Polisen lyckas attrahera fler, och få poliser att stanna kvar i yrket, krävs en uppvärdering genom bättre villkor.

– Snart går vi in i en ny avtalsrörelse och där kommer vi att jobba för en löneökningstakt på fem procent per år för poliser. Det är vårt mål till dess att avhoppen upphör, platserna till polisutbildningarna fylls och fler som har lämnat yrket lockas tillbaka.

Vilka villkor är det som behöver förbättras?

– Polisernas löner behöver bli högre. För några år sedan hade vi fler avhopp än vi någonsin haft tidigare. Det bryter mot trenden att man tidigare var polis hela yrkeslivet. Avhoppen berodde i huvudsak på lönen.

– Andra viktiga villkor är arbetstider som går att kombinera med familj och fritid. På grund av polisbristen måste befintliga poliser arbeta oftare på obekväma tider, exempelvis helger. Det handlar i det stora hela om att förbättra arbetsmiljön och skapa en attraktiv arbetsplats. Det och avsaknaden av en akademisk examen gör att polisyrket inte står sig i konkurrens med andra yrken. Det är för många potentiella poliser som tycker att yrket är en återvändsgränd.

Hur ser ni på kritiken om att polisutbildningen snarare blivit för akademisk?

– Jag känner igen argumentet, men det stämmer inte att polisutbildningen är för akademisk och saknar de praktiska ämnena. Polisförbundet vill ju att utbildningen ska förlängas ett halvår med praktik. Erfarenhet och den praktiska delen ska vävas samman, på samma sätt som i exempelvis sjuksköterskeutbildningen. Polisyrket har ju blivit mycket mer komplext under de senaste decennierna. Därför behövs också den teoretiska utbildningen.

Tror du att problemen kommer att lösas framöver?

– När det gäller löneutveckling är vi helt beroende av att regering och riksdag fortsätter att lägga en budget som gör det möjligt. Det behövs fler sådana satsningar. Polismyndigheten måste också förstå vikten av att vara en attraktiv arbetsgivare. För poliser finns det egentligen bara en arbetsgivare. Jag tror att myndigheten därför har varit lite slarvig, men har nu ryckt upp sig.

– Samhället ställer höga krav på poliser, och då måste utbildningen kopplas till forskning om vilka metoder som fungerar, istället för att göra som vi alltid har gjort. Det tycker jag också att vi närmar oss och det finns större möjligheter idag för poliser att bli doktorander och att forska.

Satsningar har gjorts på Polisen, men det finns fortfarande brister. Gör insatserna någon skillnad?

– Man måste ändå titta på att avhoppen från polisyrket har avstannat i betydlig utsträckning. Det är en signal på att uppvärderingen av polisyrket fungerar. Vi har också rekryterat tillbaka kollegor som tidigare lämnat yrket.

– Det här är rätt väg att gå, även om vi ser att stolarna på polisutbildningen inte fylls. Då måste man fråga sig: vad är det som får människor att söka sig till utbildningen? Söktrycket är högt, men det är i stor utsträckning inte rätt personer som söker. Vi gjorde en undersökning där vi såg att ungefär 80 procent av unga vuxna tycker att det är viktigt att en utbildning leder till en akademisk examen. Polisförbundet driver att utbildningen ska bli både förlängd och fördjupad med yrkeslegitimation, vilket inte finns idag.

Hur ser allmänhetens bild av poliskåren ut?

– Allmänheten har ett starkt förtroende för poliskåren, och det är oerhört viktigt att värna. Det är helt avgörande för att vi ska få människor att vilja berätta om vad de har sett, och för att vi ska kunna göra jobbet så bra som möjligt. Sedan vet vi att förtroendet är lite lägre i socioekonomiskt utsatta områden, och det jobbar man också målmedvetet kring.

Vad kan man göra för att förbättra bilden?

– Först och främst måste polisen lyckas i sitt uppdrag. På så vis påverkar polisbristen förtroendet, om vi till exempel inte kommer när någon ringer, så skapar det ett förtroendeglapp. Polisen som myndighet måste också vara öppen och utreda poliser som gör fel. Vi har ju följt det som har hänt i USA nu, om vad som händer när förtroendet för en poliskår är lågt.

Hur ser poliskårens framtid ut?

– Jag ser ljust på framtiden. Förhoppningsvis är vi många fler poliser som kan jobba med det viktiga brottsförebyggande och relationsskapande arbetet. Det är det som stryker på foten när vi måste prioritera. Och så hoppas jag att vi kommer att hitta bra metoder och samarbeten med andra myndigheter och aktörer. Polisen blir oftast inkopplad för sent när det är problem i skolor och bostadsområden. Lyckas vi bättre med det tror jag att vi kommer att få ett tryggare samhälle.

– Därför är det viktigt att politikerna tänker långsiktigt och strategiskt när det gäller polisarbetet. Ibland blir kriminalpolitik en arena där man vill visa sin handlingskraft och kommer med väldigt kortsiktiga politiska förslag. Det lider polisarbetet och medborgarna av. Men jag tror på framtiden. (SNB)

Agnes Karnatz

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.