Hoppa till huvudinnehållet

Speciella innertaket spikas upp i Södra Råda - ”häftig känsla”

Publicerad:

Nu byggs innertaken i rekonstruktionen av Södra Råda gamla kyrka. Den översta brädan i koret sattes dit med spikar funna efter branden som ödelade medeltidskyrkan.

– Att spika in originalspikar från 1300-talet var en häftig känsla, säger Kalle Melin.

Kalle Melin och Daniel Eriksson passar in en bräda i innertaket på koret i kyrkan.
Kalle Melin och Daniel Eriksson passar in en bräda i innertaket på koret i kyrkan. Foto: Per Claesson

I rekonstruktionen av Södra Råda gamla kyrka byggs nu innertaken. Tvärsnittet för innertaken är format som en treklöver och de kallas för treklövervalv.

– Det är ett väldigt speciellt tak, detta var enda stället där det fanns kvar i en timmerkyrka när det brann ner, det gör det speciellt när vi nu rekonstruerar det, säger Bengt Bygdén vid bygget.

Det finns inga bevarade bilder från hur det såg ut på vinden. Det man närmast har att utgå från är en uppmätning som gjordes 1907 av konstruktionen inför en större restaurering av kyrkan.

– Det finns även lite rester i några stenkyrkor i Sverige ovanför det nuvarande taket. Vi har rest runt och tittat noga på hur de har tänkt på medeltiden. Utifrån det här gör vi en rekonstruktion. Vi kan inte säga exakt hur det såg ut, men vi är ganska nära originalet, säger Bengt Bygdén.

En stor skillnad mot senare tiders snickrande är att yxa användes även för många moment där såg är det naturliga valet idag, som att skapa brädor till innertak.

I Södra Råda byggs koret och sakristian med helt medeltida metoder, medan man tillåter sig vissa genvägar i långhuset. Därför är brädorna till innertaket i koret klyvda med yxa och kil, istället för sågade. Att ta fram en sådan bräda kräver runt 12-16 timmars arbete.

Yxor används flitigt vid bygget i Södra Råda.
Yxor används flitigt vid bygget i Södra Råda. Foto: Per Claesson

I långhuset tillåter man sig att använda moderna verktyg och sågade bräder, men slutfinishen kommer att bära spår av handredskap.

– Det kommer inte att synas någon större skillnad, säger Bengt Bygdén.

Bågarna för innertaken är nu uppsatta i den karakteristiska formen av en treklöver. Bågarna är skapade av krumvirke, träd eller kraftiga grenar som har en naturlig böjning från hur de växt i skogen. Den egna böjningen i träet ger en styrka, men böjningen har fått anpassas på olika sätt för att taket ska få rätt form.

En del krumvirke har skänkts till projektet. Annat har byggarna hittat i skogar och kunna ta hand om efter kontakt med markägarna.

– Vi har länge vetat att vi ska göra de här valven. När vi är ute i skogar och rör oss har vi letat krumvirke, säger Bengt Bygdén.

Eftersom kyrkbygget räknas som ett nybygge har även konstruktionen behövt godkännas med moderna måttstockar. Men efter beräkningar på hållfastheten gavs tummen upp för den medeltida konstruktionen. –  Det blev godkänt precis som det var på medeltiden, säger Kalle Melin, som innan tänkt att man kanske skulle tvingas använda grövre dimensioner i vissa konstruktionsdetaljer.
Eftersom kyrkbygget räknas som ett nybygge har även konstruktionen behövt godkännas med moderna måttstockar. Men efter beräkningar på hållfastheten gavs tummen upp för den medeltida konstruktionen. – Det blev godkänt precis som det var på medeltiden, säger Kalle Melin, som innan tänkt att man kanske skulle tvingas använda grövre dimensioner i vissa konstruktionsdetaljer. Foto: Per Claesson

Förutom innertak ska det nu i vår även läggas golv i kyrkan och dörrar ska hängas på plats.

Att innertaket är ett viktigt steg i återuppbyggnaden speglas inte minst av att symbolen för Södra Råda Akademin är ett stiliserat treklövertak. Men det är allt annat än en slutpunkt för arbetet med rekonstruktionen av den medeltida kyrkan.

  • Här lyfts en bräda in för att sättas upp i innertaket på koret, av Kalle Melin.
    Här lyfts en bräda in för att sättas upp i innertaket på koret, av Kalle Melin. Foto: Per Claesson
  • Kalle Melin berättar att det tar upp till 16 timmar för att yxa fram en bräda av den sort han här lyfter in i kyrkan. Såg användes inte till detta på medeltiden och inte heller när man nu bygger på medeltida vis.
    Kalle Melin berättar att det tar upp till 16 timmar för att yxa fram en bräda av den sort han här lyfter in i kyrkan. Såg användes inte till detta på medeltiden och inte hel… Foto: Per Claesson
  • Daniel Eriksson tar emot brädan, stående på brädor som är utlagda som en byggställning i koret i kyrkan.
    Daniel Eriksson tar emot brädan, stående på brädor som är utlagda som en byggställning i koret i kyrkan. Foto: Per Claesson
  • Daniel Erikson och Kalle Melin passar in brädan till innertaket längs med bågarna.
    Daniel Erikson och Kalle Melin passar in brädan till innertaket längs med bågarna. Foto: Per Claesson
  • Kalle Melin och Daniel Eriksson försöker få brädan att passa in.
    Kalle Melin och Daniel Eriksson försöker få brädan att passa in. Foto: Per Claesson
  • Daniel Eriksson kikar om brädan ligger bra.
    Daniel Eriksson kikar om brädan ligger bra. Foto: Per Claesson
  • Nej, det behövdes huggas lite för att brädan skulle passa bättre.
    Nej, det behövdes huggas lite för att brädan skulle passa bättre. Foto: Per Claesson
  • Nu kan Kalle Melin med en handborr, en navare, förborra hål för de grova handsmidda spikarna.
    Nu kan Kalle Melin med en handborr, en navare, förborra hål för de grova handsmidda spikarna. Foto: Per Claesson
  • Här ses hur treklöverformen är utskuren i väggen. Den översta brädan sitter på plats.
    Här ses hur treklöverformen är utskuren i väggen. Den översta brädan sitter på plats. Foto: Per Claesson
  • Så här passas brädorna in i väggen, där de får stöd.
    Så här passas brädorna in i väggen, där de får stöd. Foto: Per Claesson
  • Detta är originalspik från 1300-talet, som upphittats efter branden, som man fäst den översta innertaksbrädan med.
    Detta är originalspik från 1300-talet, som upphittats efter branden, som man fäst den översta innertaksbrädan med. Foto: Per Claesson
  • Handsmidd spik till bygget.
    Handsmidd spik till bygget. Foto: Per Claesson

Det finns planer på att återställa marken runt kyrkan och att sätta upp nya fräscha informationstavlor.

Korets väggmålningar i Södra Råda gamla kyrka från 1323 var några av de allra mest välbevarade i sitt slag i hela Europa fram till branden och något som kyrkan starkt förknippas med. Målningarna är också väldokumenterade.

– Vi verkar tillsammans med Göteborgs universitet för att även målningarna rekonstrueras. Vi vet inte hur och på vilket sätt än, men det ska vara med liknande forskningsmetodik som vi använt för timmerstommen. Det är inte så intressant att bara fylla i målningarna med belysning från en overhead. Jag ser framför mig att man tillverkar rätt typer av penslar och samma typer av pigment som användes på medeltiden, säger Kalle Melin, som nu är byggansvarig vid arbetet i Södra Råda.

Kalle Melin gör de forskningsbaserade bygghandlingarna för kyrkan som doktorand vid Göteborgs universitet. Genom universitetet har han även varit i kontakt med flera forskare runtom i Europa som vill vara delaktiga i ett internationellt projekt för att rekonstruera målningsteknikerna och kormålningarna.

På sikt skulle man även vilja gjuta en ny kyrkklocka och resa en klockstapel motsvarande den vid platsen som revs på 1800-talet. I kyrkan fanns även en dopfunt i täljsten som förstördes i branden och även en sådan skulle man vilja återskapa.

Det har varit ett långsiktigt arbete att resa rekonstruktionen av den gamla medeltidskyrkan. Syftet har aldrig varit begränsat till att få en ny fysisk kyrka på plats. Istället har det varit ett primärt mål att öka kunskapen kring medeltida byggnadshantverk.

– Man kan tycka att det har kostat många miljoner, men nu börjar det ge tillbaka till svenska medeltida konstruktioner, säger Kalle Melin

Ett exempel är Gökhems kyrka utanför Falköping, där takkonstruktionen kunnat restaureras med hjälp av kunskap från Södra Råda-projektet.

  • Före digerdöden på 1300-talet användes ofta sprätthuggning. Det har man även använt på dessa stockar på en vägg i långhuset, visar Bengt Bygdén.
    Före digerdöden på 1300-talet användes ofta sprätthuggning. Det har man även använt på dessa stockar på en vägg i långhuset, visar Bengt Bygdén. Foto: Per Claesson
  • Sprätthuggning ger en ganska slät yta.
    Sprätthuggning ger en ganska slät yta. Foto: Per Claesson
  • – Det viktigaste är ögonmåttet, vi använder inte laserpass, säger Mattias Hallgren, som här ses arbeta med att yxa till för ett diagonalstag i takkonstruktionen.
    – Det viktigaste är ögonmåttet, vi använder inte laserpass, säger Mattias Hallgren, som här ses arbeta med att yxa till för ett diagonalstag i takkonstruktionen. Foto: Per Claesson
  • –  Att man byggde krokigt förr är inte konstigt. Fyrkantiga och rätvinkliga former är inte naturliga. Det är kanske därför som människor mår bra i gamla hus, säger Mattias Hallgren, här i arbete i långhuset i kyrkan.
    – Att man byggde krokigt förr är inte konstigt. Fyrkantiga och rätvinkliga former är inte naturliga. Det är kanske därför som människor mår bra i gamla hus, säger Mattias H… Foto: Per Claesson
  • Det här hockeyklubbsliknande stödet är fästat med en modern skruv, men det kommer att ersättas men handsmidd spik.
    Det här hockeyklubbsliknande stödet är fästat med en modern skruv, men det kommer att ersättas men handsmidd spik. Foto: Per Claesson
  • Ovanför ingången, där Bengt Bygdén står, syns dekorativt skurna rosor.
    Ovanför ingången, där Bengt Bygdén står, syns dekorativt skurna rosor. Foto: Per Claesson
  • Detta är en så kallad repstav som kommer att användas likt en list på innertaket.
    Detta är en så kallad repstav som kommer att användas likt en list på innertaket. Foto: Per Claesson
  • Bengt Bygdén i stegen upp till brädor som är utlagda som en byggnadsställning i övre delen av långhuset, för arbetet med innertaket.
    Bengt Bygdén i stegen upp till brädor som är utlagda som en byggnadsställning i övre delen av långhuset, för arbetet med innertaket. Foto: Per Claesson
  • Här ses delar av bågarna för treklövertaket i långhuset.
    Här ses delar av bågarna för treklövertaket i långhuset. Foto: Per Claesson
  • Byggnadsställningar runt rekonstruktionen av Södra Råda gamla kyrka.
    Byggnadsställningar runt rekonstruktionen av Södra Råda gamla kyrka. Foto: Per Claesson
  • Den gamla kyrkans ytterväggar var täckta med stavspån och även det är något som hantverkarna skulle vilja få på plats på rekonstruktionen.
    Den gamla kyrkans ytterväggar var täckta med stavspån och även det är något som hantverkarna skulle vilja få på plats på rekonstruktionen. Foto: Per Claesson
  • Stavspån blir ett skydd mot vädrets makter. Den bara timmerväggen står inte emot röta inte hur länge som helst i ett fuktigt klimat.
    Stavspån blir ett skydd mot vädrets makter. Den bara timmerväggen står inte emot röta inte hur länge som helst i ett fuktigt klimat. Foto: Per Claesson
  • Byggnadsställningar runt rekonstruktionen av Södra Råda gamla kyrka.
    Byggnadsställningar runt rekonstruktionen av Södra Råda gamla kyrka. Foto: Per Claesson

Artikeltaggar

Bengt BygdénBostad och byggenKalle MelinSamhälleSödra RådaTurism

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.